Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kysste henne och gick så, utan att säga ett ord, in i det
andra rummet, där han började bläddra i några papper.
— Du vet väl, att jag står på resande fot, sade han
och gnolade en folkmelodi, i det han åter kom ut.
— Hvart ämnar du resa? frågade den stackars modren,
hvilken man ej vågat inviga i planen, men som
instinktmässigt anade, att något viktigt förestod och med hemlig bäfvan
tänkte på, huru det skulle blifva i hemmet utan honom.
— Jag går till Braila och Galats, där jag fått litet
arbete, men jag kommer snart igen, svarade hennes man och
gick närvöst af och an, under det han åt sin enkla middag.
— Allra högst tre dagar kommer jag att träla där.
Var alls inte orolig, tillade han brådskande.
Veneta, hvilken långt ifrån kunde misstänka, att det
skulle vara hennes sista samtal med Kristo, frågade lugnt
om ett och annat, under det han gick omkring i rummet och
noga betraktade allt, som om han sökte något. På en liten
hylla stod en flaska med gift. Med orden: det där behöfs
inte längre! tog han flaskan likasom för att kasta ut den,
men stoppade den obemärkt i fickan.
— Nu har jag ingenting mer att göra här. Farväl! —
Därvid riktade han sina steg mot utgångsdörren, men vände
plötsligt om och gick fram till vaggan. Han lyfte upp den
sofvande späda flickan, kysste henne och tryckte henne så
hårdt mot sina läppar, att den lilla vaknade och med
halföppet öga förundradt tittade på sin pappa:
— Ack, du mitt kära barn, min Ivanka! måtte du bli
en stor, vacker flicka! —
Sedan han kysst henne flere gånger, gick han ut i det
andra rummet, utan ord och utan tårar, men med
svettdroppar på pannan.
— Du skall inte alls vara orolig, men se noga om Ivanka!
Allra högst tre dagar blir jag borta. Kanske reser jag också
till min bror Kirill i Gjurgjevo. Farväl för denna gång! Det
är ju inte fråga om att skiljas. Adjö, Ivanka lilla! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
