- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
35-36

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bita ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

BITA KVIST—BLÅKRÅKA

36

Bita kvist säges om björn och varg,
då de i grannskapet av idet eller lyan
avbitit kvistar för att sammanföra till
läger. Det är ett säkert märke att
djuren finnas eller nyss funnits i
grannskapet.

Bivråk, se Bivråksläktet.

Bivråksläktet, Pernis Cuv.
Tyglarne täckta av fjällika fjädrar. Tarsen
ung. av mellantåns längd. Hos oss
häckar över hela landet b i v r
å-k e n, P. apivorus L., av mycket
varierande färg. Vinglängd 385—430 mm.
Lever av insekter, ödlor m. m.

Björnar, fam. U r s i d æ.
Björnarne äro stora och grovt byggda djur
med brett huvud, rätt lång, men grov
nos, små ögon och öron samt liten
ru-dimentarsvans. Hela fotsulan av de
breda fötterna vilar på marken. 5 tår
både på fram- och bakfötter. Klorna
mycket långa, men blott svagt böjda.
I Sverige finnes ett släkte, Ursus,
med blott en art, Bruna
björnen eller lantbjörnen, U.
a r c t o s L., numera undanträngd
till Norrlands mera otillgängliga
fjälltrakter. Hans sydligaste uppehållsort
torde vara å Sonfjället i Härjedalen.
Björnen är numera föremål för skydd
såväl å statens mark som å flera
större bolags områden och fråga är väckt
om hans totala fridlysning.

Björnjakt har alltid räknats som
förnämlig. Fordom fångades björnar i
bås eller läm, sedermera även i sax,
ringning, skall, björnhund m. m.

Blandhagel, blandning av hagel
av-olika nummer.

Blecka, hugga märken i barken på
trädstammarne till rättelse eller
vägledning.

Bleka kärrhöken, se Kärrhökar.

Blindgång kallas den förgrening i
ett gryt, som ej har någon fortsättning
utan slutar i ett säckliknande rum.

Blindskott, skott som lossas, utan att
därvid användes projektil.

Blodförgiftningv se Pyemi.

Blodpinkning, hos hjortdjur, se
Urin, blodig.

Bloduppfriskning, den åtgärd,
varigenom, ett djurbestånd som genom för
mycken inavel blivit försämrad,
upp-hjälpes genom parning med djur av
samma art från god, utifrån
kommande håll.

Bloss. Man brukade förr, då marken
var okänd, lägga en stånd i den
riktning, man hört fågel slå till samt
genast utmärka linjen med
torrvedshö-gar> vilka sedan längre fram på natten
påtändes och tjänade till ganska
säker ledning.

Bly, en av de längst kända och
allmännast förekommande metallerna,
träffas endast sällan i naturen i
gediget tillstånd, såsom vid Pärsberg i
Värmland; men dels i förrn av
blyglans, en förening av bly och svavel
och blysalter; vid malmens röstning
upptager svalvelblyet syre och övergår
till blysulfat, som genom upphettning
med icke rostad malm giva
svavelsyrlighet och bly. Se vidare Blyvatten.

Blyad säges om en gevärspipa som
inuti loppet efter flitigt begagnade
blivit överdragen med ett tunnt blylager,
i följd av projektilens nötning mot
loppets väggar.

Blyvatten. Blyoxid, som löses i en
lösning av blysocker kallas b 1 y ä 11
i-ka, se d. o., eller, om den är mycket
utspädd, blyvatten som brukas
i medicin till tvättningar, kompresser
m. m.

Blyättika, lösning av basisk
ättiksyrad blyoxid, klar, färglös, med
alkalisk reaktion. Nyttjas aldrig invärtes,
endast till yttre bruk, vanligen
utspädd med vatten, i form av omslag å
kontusioner och hudutslag.

Biåduva, se Skogsduva.

Blåfot kallades fordom den mest
eftersökta faktfalken (Falio rusticolus
L.).

Blåhake, se Trastfåglar.

Blåhök, se Kärrhök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free