Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broms ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
BROMS—BROWNINGGEVÄR
42
242—265 mm. Dunungen ovan grå
med svarta fläckar, under vit Lever
vid kusterna, men även vid Vänern och
Vättern. Ägg 3 (4), grågula med grå
och svarta fläckar, 54—61 : 38—42.
Roskarlen, Morinella interpres L.
är i sommardräkten spräcklig av svart
och vitt. En fläck vid näbbroten,
strupen, trakten bakom ögat och ett band
över bakhalsen vita. Rygg och
skuldror roströda. Näbb svart, ben rödgula.
Vinglängd 150—160 mm.
Havsstrandfågel. Ägg 4, blekt olivgrönaktiga
med bruna fläckar, 34—44 : 28,5-30
mm. Fjällpiparen, Eudromias
morinellus L. är ovan gråbrun med
rostfärgade fjäderkanter på
vingtäc-kare och inre handpennor. Hals och
kvävtrakt brungrå, bröstet klart
rostbrunt. Mitt på magen en stor svart
fläck. Honan har klarare, renare
färger. Vinglängd 140—158 mm. Häckar
i fjälltrakterna ner till Jämtland. Ägg
olivgula eller olivbruna med svarta
och bruna fläckar. 36—46 : 27—31 mm.
Större strandpiparen,
Ægia-litis hiaticula L. har ryggsidan
gråbrun, under vit. En vit halsring och
därunder en svart ring, bred på
kväv-trakten. Överkäken vid basen gul, i
spetsen svart, ögonlockskanter och ben
gula. Vinglängd 122—130 mm. Honan
har dunklare färger. Den förekommer
vid våra kuster, fjällsjöar, Vänern,
Tåkern o. s. v. Ägg 4, ljust gulgrå med
strödda brunsvarta fläckar. 33—37,5:
24—25,5 mm. Den mindre
strand-piparen, Æ. dubia Scop.,
liknar den föregående, men har
överkäken vid basen svart och köttfärgade
ben. Vinglängd 110—118 mm.
Förekommer mest i Göta-, Svealand och
södra Norrland. Ägg 4 grågula med
små gråa och brunsvarta fläckar, 28,5
—31 : 21—22 mm. Svartbenta
strandpiparen, Æ. alexandrina
L. har svarta ben och krävtrakten Utan
svart. I Sverige blott på Ölands södra
udde, vid Skånes (Måkläppen) och
Hallands kuster. Ägg 3, grågula med
grå och brunsvarta fläckar, 31—36 : 22
—25 mm. Ljungpiparen eller
Brockfågeln, Charadrius apri
carius L. med dräkt ovan spräcklig av
gult och vitt, under framtill svart
Häckar hos oss på fjällhedarna i norr
och söderut på ljunghedarne ända till
Skåne. Ägg 4, olivgula med stora
svarta fläckar, 48—55 : 33—36 mm.
Kustpiparen, Squatarola spuatarola L.,
har baktå, är ovan fläckig av
brunsvart och vitt. Nedre delen av bröstet
och hela undersidan svarta, utom
undergumpen, som är vit, liksom under
benets fjädrar. Näbb svart, ben
svartgrå. Vinglängd omkr. 200 mm. I
Sverige blott under flyttningstiden. På
sina rundade vingar och huvudtofs
igenkännes tofsvipan, Vanellus
vanellus L. som funnits häckande
ända till Jämtland och Ångermanland.
Ägg 4, olivgula med svarta och grå
fläckar, 44—51: 30,46 mm.
Brollgrop. Under brunsttiden hålla
älgarne till på tysta, ödsliga trakter
och där uppsparkar tjuren i en sandig
backsluttning, i närheten av ett med
videsnår be växt kärr e. d., en tämligen
stor grop, kallad brollgrop,
stallnings-grop, leggrop 1. grav, i vilken både han
och älgkorna då och då kasta sin urin
och i vilken tjuren trampar och
vältrar sig samt slickar på den däri
kastade urinen. Invid denna grop plägar
även parningen försiggå.
Broms, se Styng.
Brott, ligga på brott säges om
björnen, då han i november ligger några
dagar utanför idet, färdig till uppbrott
och liksom på försök, för att utröna om
trakten är säker.
Browninggevär, ett av amerikanen
Browning konstruerat
bakladdningsgevär. Det är en fempipig, automatisk
bössa, som 1904 fördes i handeln från
fabriken National i Herstad (Liège).
Den automatiska Browningbössan, kal.
9 mm., infördes 1911. Båda gevären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
