Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Djurkrats ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
DJURKRATS—DOVHJORT
58
stergötland, vid Åtvidaberg i
Östergötland samt på Rånö och Gräddö i
Uppland. I större djurgårdar kan man
samtidigt underhålla både kron- och
dovhjortar. Däremot lämpa sig icke
rådjur att vara tillsammans med dessa
båda arter. 2. Djurgårdar
för rådjur anordnas som dylika
för hjortar (se Djurgård), och
omgärdas med ett 2,5 à 3 m. högt stängsel.
I en djurgård på 350 har kunna
omkring 100 rådjur trivas. På en råbock
kan man räkna 4 rågetter. Rådjur
trivas icke med hjortar.
Djurkrats, en större krats, som
fastskruvas på spetsen av en stör för att
därmed utdraga djur ur berggryt.
Djurkult, djurdyrkan, har fordom
troligen förefunnits hos alla folk. I
Sverige torde hos lapparne ännu en
björnkult förekomma.
Djurmåleri» den art av målarkonsten,
som väljer levande djur till
huvudföremål för framställningen.
Framställas djuren i vänligt och glatt sällskap
kallas målningen djurgenre, i
förening med landskap idyll. Andra
underavdelningar äro jaktstycket,
djurporträttet och den komiska eller
humoristiska illustrationen till
djurfabeln. Framstående svenska
djurmålare ha varit eller äro O. Andersson,
Arsenius, Brandelius, Ehrenstrahl,
Holst, Kjörboe, Lönnroth, Sjöberg,
Tirén, Wahlbom och Liljefors, mästaren
framför alla.
Djurplågeri har under senare år i
flera länder blivit föremål för
strafflagstiftning och mångenstädes hava
s. k. djurskyddsföreningar varit
mycket verksamma för undanrödjande av
detta onda. Såsom något brott mot
djuret kan djurplågeriet icke
uppfattas, enär rätten ej erkänner djur
såsom rättssubjekt och någon
rättskränkning således ej kan begås mot
sådana. Men det påkallar dock straff,
emedan det utgör ett sårande av andra
människors sedliga känslor, och dess-
utom en råhet, ägnad att förvilda
sinnena och därigenom menligt inverka
på folkkaraktären. Den svenska
strafflagen stadgar böter för den, som "i
behandlingen av egna eller andras
kreatur visar uppenbar grymhet". Äro
omständigheterna synnerligen
försvårande, kan straffet höjas till fängelse,
högst sex månader.
Djurskyddsföreningar hava till
ändamål att främja en mild behandling
av djuren, särskilt dem, som äro
människan till nytta och nöje. Ett flertal
sådana finnas i vårt land.
Dovhind, se Dovhjort.
Dovhjort (Cervus dama L.), en
hjortart, som av många zoologer gjorts
till ett särskilt släkte, Dama, och
betecknas som Dama vulgaris.
Dovhjortens zoologiska kännetecken äro dess
egendomligt formade horn, de platta
tårkanalerna, den korta skallen och
den långa svansen, såväl som den
fläckiga teckningen av de normalt
färgade exemplaren. Utom de hos oss
förekommande, finnes ännu en något
avvikande inhemsk art i mindre
Asien, Mesopotamien o. s. v., Dama
Mesopotamiae.
Dovhjorten är väsentligt mindre än
kronhjorten, kroppen mer
sammantryckt, huvudet tämligen kort och
brett, öronen korta, ögonen relativt
stora, bålen kraftig, svansen längre än
hos hjorten, penis beklädd med långt
hår, liknande en pensel. Den normala
färgen visar stora olikheter sommar
och vinter. Huvudfärgen är om
sommaren roströd med vita fläckar,
brungrått huvud, svart, i vitt infattad svans
såväl som vit undersida av bålen och
insidan av benen. Kring svansroten
drager sig en bågformig vit med svart
infattad strimma, spegeln kallad. Om
vintern går den roströda färgen över i
en mörk, ovan än mörkare jordbrun,
på vilken vita fläckar knappt äro
märkbara. Utom den normala färgen
förekommer även en nästan svart, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
