- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
61-62

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dovhjort ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

DOVHJORT

61

inga skadliga följder av aveln visa sig,
såvida man sörjer för tillförsel av
friska djur.

Om även dovhjorten vänjer sig
jämförelsevis fort vid människans närhet
och blir lätt tam i parker, så ändrar
han uppförande, om han märker, att
man jagar honom. På fullt fri
jaktmark gör en stark dovhjort jägaren
lika stor möda som en kronhjort, han
ser och vädrar skarpt, är i hög grad
misstrogen och gör långa bukter, om
han blir oroad. De starka hjortarna
hålla sig tillsammans i flockar eller
gå ensammia, under det de mindre
tillsammans med honorna bilda större
hjordar. Mot mitten av oktober
börjar perningstiden; då träda de
starkare hjortarna in i hjorden, slå bort
de svagare och låta sitt oharmoniska
brunstskri ljuda. Ibland förekommer
även strid mellan två olika hanar,
varvid knastrandet av de
sammanstötande hornen höres på långt håll;
allvarsammare skador förekomma dock
sällan. Honan går dräktig 8 månader
till juni och föder 1 till 2 kalvar, som
hon omsorgsfullt vårdar och vaktar.
Kalvens färg motsvarar föräldrarnas,
men de vita hjortarnas kalvar äro
gulaktiga. Fällningstiden för de kraftiga
hjortarna inträffar i maj, för de yngre
drager den ut till juni. Fetast äro de
från juli till september; har
parningstiden börjat, antager hjortens kött en
oangenäm lukt, som gör det omöjligt
att äta. Dovhjortens näring är helt
och hållet densamma som
kronhjortens, men om sommaren är han
granntyckt och tycker om välluktande örter.
Om hösten går han ivrigt på ollonbete
och drager då vida omkring. Liksom
kronhjorten avbarkar han träd, så att
han ofta måste anses som en
skadegörare på skogen. Dovhjorten har här
icke många fiender ur djurvärlden.
Räv och mård förfölja väl någon gång
med framgång den nyfödda kalven.
Av styng och bromsar, som bru-

ka plåga rådjuren, synes dovhjorten
sällan besväras. Men han dukar
under för pestartat uppträdande
sjukdomar, isynnerhet för mjältbrand. Även
har man i sällsynta fall i de engelska
djurgårdarna iakttagit fall av
vattuskräck.

Dovhjortens spår är länge och mer
spetsigt än kronhjortens, framförallt
äro klövarna längre, då den hos
dovhjorten upptar omkring hälften, hos
kronhjorten däremot en full fjärdedel
av hela spårlängden. För det mesta
är även den inre klöven något
kortare än den yttre. Med spåren av större
kronhjortar kan man icke till följd av
skillnaden i måtten förväxla
dovhjortens, men om det skulle vara yngre
djurs eller hindars, måste man nogare
undersöka. Likaså kan man i många
trakter förväxla spåren av får med
små dovhjortars, dock äro de
förstnämnda kortare, framtill avrundade,
och klövarne mera skilda. Det är
knappt möjligt att förväxla dem med
rådjurets, då dessas kännas igen på
deras prydlighet. Vad jakten på
hithörande djur beträffar, så är det stor
skillnad, om den sker i djurgårdar
eller på fri mark. Som redan är nämnt,
blir dovhjorten i parker, isynnerhet
om han har tillfälle att ofta se
människor, mycket litet skygg, så att det
är ingen konst för en van jägare att
nedlägga en till hälften tam hjort.
Helt annat är det på fri mark, där det
tager jägarens hela skicklighet i
anspråk. Oftast förekommer jakt av
ensam jägare och bakhåll, emedan
hjorten icke gärna låter sig drivas eller
hetsas; om man undantager de
tillställda kungliga jakterna. Vid jakt
av en ensam jägare är yttersta
försiktighet av nöden, emedan dovhjorten
har skarp syn. Om han inte genom
ofta förekommande jakt blivit oroad,
misstänker han inte en bondvagn,
också låter han lätt narra sig, om
jägaren obekymrat visslande går förbi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free