- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
79-80

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Eckerman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


E



Eckerman, E. von, l:ste
hovjägmästare, f. 58, jägare, författare.

Effekt, verkan, påföljd, intryck.

Efterbrunst, den på olaga tid
förekommande brunsten hos hjortdjur.

Efterbrännare, se Bränna efter.

Efterspel, det hos varje flygvilt, vars
parning kallas spel, stundom på
oregelbunden tid förekommande spelet.

E]der, se Änder.

Ejector, se Patronutkastare.

Ekman, Sv., docent, f. 76, zoolog,
framstående vetenskaplig förf.

Ekollon, ekens frukter, ha en svagt
sötaktig smak, bitter och
sammandragande. De innehålla stärkelse (34
proc.) samt därjämte garvsyra, fet
olja och socker, vadan de sålunda äro
ett närande födoämne och kunna med
fördel givas som biandfoder åt
hjortdjur, svin m. fi. Malda ekollon
tillsatta med krossade ben och mäsk är
ett ypperligt foder för hönsfåglar,
änder m. fi.

Ekoln, Mälarens nordligaste vik,
bekant för sin fågelrikedom.

Ekologi, se Zoologi.

Ekorren (Sciurus vulgaris L.), den
hos oss förekommande arten av det till
gnagarne (Rodentia) hörande släktet

Sciurus vilket förekommer i alla
värdsdelar utom i Nya Holland. Man kan
anse, att ekorrens yttre gestalt är
bekant. Synnerligen karaktäristisk är
djurets svans, ung. av kroppens längd
och besatt med hår i två rader, samt
hos många ekorrar de till en tovs
förlängda håren på öronen. På
framfötter-na finns i stället för tumme blott en
vårta, bakfötterna hade däremot fem
tår. Huvudskålen företer en liten nos,
starkt nedåtböjd profil, platt panna.
Den första kindtanden i överkäken är
mycket liten, taggformig, de följande
fyra äro ungefär jämnstora; i
underkäken finnas 4 kindtänder, av vilka
den första är något litet mindre än de
övriga. Alla dessa kännetecken passa
in på den hos oss förekommande
ekorrarten, som är av omkring 40 cm:s
längd; därav svansens längd 20 cm.
Pälsens färg förändras tämligen
mycket, så väl individuellt som efter
årstiden. Den vanligaste sommarfärgen
är ljusare eller mörkare kastanjebrunt
med vit undersida och huvudets sidor
något gråspräckliga. En mörk,
svart-brun eller nästan svart varietet är ej
sällsynt; i synnerhet tyckes denna
förekomma i barrskogar. Många
övergångsfärger mellan rött och svart före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free