- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
107-108

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fasaner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

107

FASANER—GRÖN FASAN

108

sta pennornas basala del. Hönan
täml. lik colchicus-hönan, men
över-gumpens fjädrar mera oregelbundet
tecknade med vinkliga och vågiga
mörka tvärband.

4. Gröna fasanen, Ph.
ver-sicolor Vieillot. Tuppen har huvud,
hals och bröst enfärgat grönsvarta
med metallglans. Vingtäckare och
övergump gröngrå. Vinglängd 240
mm. Hönan ganska lik
colchicus-hönan. Ehuru ursprungligen införd
och uppdragen i fasanerier har nu
fasanen mångenstädes förvildats och
bildat en inhemsk stam. Detta är i
synnerhet fallet i Skåne, där den är m. 1.
m. talrik i hela landskapet, vidare på
flera ställen i Halland, Östergötland,
Sörmland och Uppland. Där
fasanerna lämnas åt sig själva och någon
på-spädning av den ena 1. andra arten ej
göres, synas de antaga en dräkt, som
i sina huvuddrag liknar c o 1 c h
i-c u s, men med ett segt fasthållande
av den vita halsringen, åtminstone
delvis. Fasanerna trivas bäst, där täta
snår och granskog gränsa till öppna
fält, ängar och vassar samt tillgång
till vatten finnes. Synnerligast höst
och vinter hålla de sig gärna i vassar.
Fasanen sitter i träd över natten, men
har sitt bo på marken. Ägg olivgrå,
storlek 46 :36 mm. Bär, myrägg,
snäckor, f.iärilslarver, även stora, håriga
sådana, alla möjliga andra insekter
och deras larver, t. o. m. möss —
fullväxta såväl som ungar — utgöra
fasanens föda och förtär han dylika saker
med glupande aptit. Där fasaner en
gång slagit sig ned behöver ingen
översvämning av insekter befaras.
Vidare förtär fasanen gröna växtdelar
men framför allt alla slags sädeskorn,
synnerligast vete. I tamt, halvvilt
eller förvildat tillstånd förekommer
han, som ovan sades, hos oss genom
människans ingripande. Där han
överlämnas åt sig själv, dukar han i
flertalet fall under för tjuvskyttar och rov-

djur, under stränga vintrar mindre för
kölden, än på grund av brist på föda.
Då fasanen hos oss blivit en
kulturfågel, d. v. s. följer med jordbruket,
känner han sig bäst hemmastadd i
rymliga lundar, planteringar och
re-miser. Täta björnbärssnår och
törnhäckar tycker han om. Mindre behag
finner han i stora, slutna skogar.
Från början av mars till slutet av maj
är tuppen i spel. Man beräknar i det
vilda fasaneriet 10 à 12 hönor på en
tupp. Finnas flera tuppar, uppstå
alltid häftiga strider, tupparne hindra
varandra från att trampa hönorna och
därmed äggens befruktande. Den
vilda fasanen lär f. ö. i sitt hemland
leva i engifte. Hönan lägger sina 8
till 15 ägg i ett konstlöst rede under
ormbunksris eller buskage, även
gärna i klöverfält eller på en äng. De
ruvas omkring 24 dygn. Tyvärr är
fasanhönan en dålig moder. Blir hon
störd, lämnar hon genast redet och
återvänder sällan dit igen. Därtill
bekymrar hon sig mycket litet om sin
avkomma. Blott under de första
dagarne lockar hon kycklingarne, men
går lugnt vidare, även om somliga av
dem icke komma med. Dessa
förolyckas nästan alltid. Kycklingarnas
första föda består av insekter och små
grässtrån, som de avnappa. Särskilt
tycka de om myror, myrägg,
gräshoppor, sedermera även snäckor. Även
plocka de gräs- och ogräsfrön. Efter
6 veckor äro de så försigkomna, att
de kunna träa med sin moder och
därmed är den största faran över. Men
så länge de ännu sitta på jorden under
hönan bli de ofta offer för kattor,
rävar, hundar, grävlingar, illrar, vesslor
och råttor. I början av november äro
ungarne utväxta, men stanna med de
gamla och förena sig så småningom i
större eller mindre flockar. Vid
upp-floget åstadkomma fasanerna ett
starkt buller. När de väl kommit i
flykt, är farten mycket stark, vadan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free