Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fåhræus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
FÅHRÆUS—FÖDA
134
ägodelar pch vårt välbefinnande skulle
prisgivas åt skadliga övergrepp,
synnerligast från insekterna, vilka
måhända skulle ödelägga naturen, om de
finge ohejdat föröka sig. Vi böra
därför omhulda och skydda de fåglar vi
veta vara oss nyttiga. Allraminst böra
vi tillåta, B/tt, då en modenyck ej
längre nöjer sig med strutsfjädrar och
"plö-röser", den då tår kasta sig över alla
möjliga andra fåglar och man i
tusental mördar dessa för att med deras
skinn pryda de tomma skallarne på
modedårskapens slavinnor. Värn och
vård åt våra inhemska fåglar skola
sålunda endast visa sig verksamma,
om dessa fredas och vi på naturligt
sätt eller med konst förskaffa dem
vistelseorter, bonings- och
ruvningsplatser och sålunda bevara åt oss våra
fåglar.
Fåhræus, I., jägmästare, jägare,
ken-nelman.
Fånøstbrock, se Broek.
Fälla. 1. se Fångstapparat; 2. —
håren; 3. skjuta ner, dödligt såra
villebråd; 4. simfåglars nedslag på
vattenytan, särskilt invid utsatta vättar.
Fällor. För fångst av räv,
kringstrykande kattor, grävling o. dyl.
kunna rekommenderas s. k. lådfällor.
Förfärdigas på beställning av Ekskogens
träförädlingsfabrik, adr. Kårsta. Av
fällor finnas dessutom en mängd olika
typer och tillverkas dylika i Webers
Fallenfabrik, Haynay (Schlesien).
Fält. Vara i första, andra
o. s. v.) f ä 1 t e t. Så säger man om
en hönshund, med vilken det jagas
under första (andra) hösten. Taga in
mycket fält, då hönshunden
söker särdeles vitt ut. Se även Dressyr.
Fältarbete, hönshundens arbete ute
på öppna fältet, i synnerhet på
rapphönsjakt. Motsats till skogs- och
vat-teijarbete.
Fältdressyr, se Dressyr.
Fältböns. Under denna benämning
har man sammanfört några fågelsläk-
ten tillhörande familjen Phasianidae
bland hönsfåglarne, såsom , rapphpns-,
vaktel-, frankolin- m. fi. släkten. De
uppehålla sig företrädesvis på marken,
där de snabbt röra sig.
Fältpiplärka, se Ärlor.
Fänghål, ett cylindriskt urborrat
hål, gående genom eldrörets gods eller
genom slutningsinrättningen.
Föda. 1. villebrådets föda kan bestå
antingen av naturliga ämnen eller av
surrogat, då de förra saknas eller
finnas i otillräcklig mängd. Även bör
man ihågkomma, att hjortar, älgar o. a.
villebråd i en trakt med begärlig‡iet
taga en del födoämnen, vilka försmås
av liknande vilt i en annan trakt. På
djur, som hållas i parker o. dyl.
märker man detta förhållande ännu
tydligare. Den naturliga födan är av
största betydelse för viltets utveckling i
önskad riktning. Alla surrogater äro
blott nödfoder. Dessa indelas i 1. hö
(ängshö, klöverhö och löv), 2. korn
(havre, majs, bovete o. s. v.), 3. frukter
(kastanjer, ek- o. bokollon, vildfrukt,
fågelbär, lupiner, ärter, peluscker), 4.
rotknölar o. rötter (potatis, vitbetor,
kålrötter, sockerbetor, morötter,
heli-anthi), 5. sädesslag (vete, havre, råg,
majs, bovete), 6. kål (-rabbi, rovor,
kålblad), 7. Polygonum sachaliense (en
högväxt ört), 8 mistel, 9 ängssyra, 10
saltslekestenar av olika
sammansättning. Ju mer naturlig föda finnes för
handen, dess mer hö och havre gives
och desto mindre rotsaker. Man . bör
ge noga akt på lösningen. Är denna
tunn och lös, dess mera hö och dess
mindre rötter. Vid töväder måste man
göra uppehåll med de otorkade
vege-tabilierna; frampå nyåret är det dock
lämpligt att minska hö och
sädes-fodringen, men öka rotsakerna.
Ängs-hö är billigast för. kron- och
dQvhjor-tar. Med enbart dylikt trivs dock., ej
ett viltbestånd. Rödklöverhö är
nyttigast för hjortdjur, lövkärvar ha
största näringsvärdet. Hö som blivit vått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
