Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hundgård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
HUNDGÅRD—HUNDSLÄKTET
178
färgfördelning som den svartbruna
taxen. Är i Sverige föremål för
målmedveten avel.
En sällskapshundgrupp, som är rätt
användbar även vid jakt är
ter-r i e r n, av vilken finnas flera raser.
Till jakt på älg, fordom även på björn,
användes den inhemska, vargliknande
jämthunden, som även av
allmogen i Norrland användes vid
fågeljakt.
Hundgård, förvaringsrum för
jakthundar med sovplatser och
uppehållsrum. Den bör anläggas så, att
hundarne ha mjuka, varma, dragfria
viloplatser, rikligt med frisk luft och sol
(hälst morgonsol), torr mark 1. golv,
skydd mot den direkta solhettan och
kalla vindar och tillräcklig plats att
röra sig på. Största vikt bör läggas
däruppå, att hundgården går lätt att
rengöra och desinficiera (med 2 proc.
kreosolsåpvatten. För nykomna 1. från
utställningar återkomna hundar, för
sjuka djur, dräktiga eller digivande
tikar måste finnas särskilda rum.
Väggarne böra vara fria från fogar och
sprickor. Stängslet bör vara starkt
och så högt, att hundarne ej kunna ta
sig över. Lämpligast är att göra det
av järntrådnät eller stångjärnstänger i
bandjärn (se Skansens hundgård).
Trävirket strykes med karbolineum.
Golvet göres av fast material (asfalt 1.
beton) så att det är lätt att grundligt
göra rent och omöjliggör grävande. En
rymlig hundgård onödiggör ej
hundarnes motionerande ute i det fria.
Långvarig förvaring är skadlig för
hundarnes jaktliga egenskaper och hälsa.
Hundnamn böra om möjligt vara av
svenskt ursprung, lätta att uttala och
korta.
Hundsjukdomar. I allmänhet bör
man ej underlåta att fortast vända sig
till veterinär, när en hund är sjuk. Då
detta dock mången gång är förenat
med stora svårigheter, torde de i detta
arbete meddelade råden kunna bere-
da hjälp. De återfinnas under
rubrikerna Ögonsjukdomar, Bandmaskar,
Blodöra, Tarmkatarr, Diarré, Eksem,
Engelska sjukan (rachitis),
Ledgångsreumatism, Svulster (kräfta),
Hund-tyfus, Ledbrott, Magkatarr,
Muskel-reumatism, Öronmask (yttre och inre),
Skabb, Svår börd, Spolmaskar,
Valpsjuka, Vattuskräck, Rinnande ögon
(surögd), Förgiftning, Vrickning,
Förstoppning, Sår.
Hundskatt. På riksdagens initiativ
utfärdades den 12 juli 1861 en k.
kungörelse angående skatt på hundar.
Denna kungörelse förnyades d. 1 juni
1877, med bibehållande av samma
grunder, men med förhöjning från 5
till 15 kr. av den summa, vartill det
årliga skattebeloppet högst får utgå.
Kommunen får själv besluta, huruvida
för hundar eller särskilda slag av dem
skatt bör utgå inom kommunen samt
till vilket belopp inom det stadgade
maximum. Hundägare inom kommun,
där hundskatt finnes, skall inom
januari månad varje år skriftligen uppgiva,
huru många hundar han innehar och
under året vill behålla samt av vad
slag dessa äro. Statens skogs- och
jägeribetjänte skatta ej för hundar,
som de! för tjänsten underhålla.
Resande, som uppehåller sig högst 2
månader inom en kommun, är befriad,
kvardröjer han längre, måste han
styrka, att han för sin hund
annanstädes erlagt skatt för löpande år. Vid
försummelse att anmäla hund till
beskattning skall hundinnehavare
erlägga dubbel hundskatt och böter från 5
till 10 kr.
Hundsläktet, C a n i s, räknar i
Sverige 2 arter: vargen C. 1 u p u s
L. ett stort, kraftigt rovdjur, till färgen
ovan gråspräcklig av en blandning av
gråvitt, gulaktigt och svart, det sista
framkallat huvudsakligen av de långa
hårens svarta spetsar, som i
synnerhet på ryggens mitt giva mera svart
anstrykning än på sidorna; undertill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
