Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Hundtyfus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
HUNDTYFUS—HÅLLA
180
smuts vi t Benen äro ljusa med gul
anstrykning. Kroppslängden är omkr.
132—140 cm. Svans omkr. 40 cm.
Vargen har fordom funnits över hela
landet, men är numera undanträngd till
fjälltrakterna från norra Dalarne och
norrut, men är f. n. åter stadd i
ökning. Han är ett svårt skadedjur.
Vargen ynglar vanl. i maj och har 5—10
ungar.
Den andra arten Tamhunden,
C familiaris L., förekommer i otaliga
raser av det mest skiftande utseende
och storlek. Se vidare Hunden.
Hundtyfus, en smittosam, elakartad
sjukdom hos hunden. Den beskrevs i
medio av 1800-talet och har sedan
rasat 1898 i Stuttgart med omgivningar,
sedermera även i andra delar av
Europa. Den angriper sällan unga hundar,
utan mest gamla. Det omedelbara
smittandet synes vid sjukdomens
uppträdande spela blott underordnad roll.
Sjukdomsalstraren är ännu obekant.
Symptom: nästan genast börjar
sjukdomen med häftiga kräkningar. Ingen
matlust, törsten tilltar. Stor
mattighet, vacklande gång. Slöhet, hastig
avmagring, krafterna försvinna.
Sömnighet. Ur gapet strömmar en vidrig
lukt, munslemhinnan är torr, mörkt
brunröd, betäckt med sårnader. Till
denna sjukdomsbild kunna komma
ännu flere yttringar.
Veterinärbehandling absolut nödvändig. Hunden
så ömtålig, att minsta felgrepp med
medicin kan bli ödesdiger. Tills läkare
hunnit anlända, ger man hunden ett
våtvärmande omslag på buken. Mot
kräkningarne ger man hunden små
isbitar 1. ock osockrat ryskt té. Under
inga omständigheter sprit i någon
form.
Husfink 1. gråsparv, se Finkfåglar.
Huskvarna, se Vapenfabrikation.
Husmus, se Råttdjur.
Hussvala, se Svalor.
Huvudskott, 1. Skott i huvudet på
ett villebråd, 2. skott på en fågel, som
i hastig fart kommer flygande rakt
mot jägaren, i det ögonblick han
befinner sig lodrätt över jägaren.
Hylsa, skottet omgivande del, av
papper, papp 1. mässing, därav
patronhylsa. För hagelskott begagnas mest
papphylsor med mässingshuv, för
kul-skott åter mässingshylsor.
Papphylsorna ha baktill ett pappband, vilket å
ena sidan tjänar till att hålla hylsan
styv, å andra till mässingshuvens
fästande och till upptagande av
tändnin-gen. Bättre hylsor ha mellan
pappbandet och mässingshuven ännu ett
järnblecksinlägg; i krutrummet
dessutom en förstärkning av papp, ett
järnblecksinlägg som till skydd mot
rost är beklädd med papper, eller ock
järnbleck mellan hylsan och
pappinlägget. Pappinsättningen tjänar ofta
som bas för filtförladdningen för att
begränsa hans läge nedåt och akta
krutet för olikartat tryck under
laddningen.
Håkansson, G., dir. jägare,
kennel-man.
Hål, göra hål i luften, skämtsamt
uttryck för ett bomskott på flygande vilt.
Hålk, fångstapparat för räv m. fi.;
även konstgjort bo för fåglar. Dylika
bon finnas att köpa i de olika
vapenaffärerna samt i Ringius
fågelhålk-fabrik, adr. Sävsjö, där särskilt sådana
av de v. Berlepschiska typerna
tillverkas.
Håll, 1. avståndet inom vilket man
skjuter, således långt håll, kort 1. nära
håll; 2. stället där man kan vänta sig
få stå och skjuta ett djur, som drives;
stå 1. vara i håll, springa
i håll.
Hålla, kallas de med hönshund
jagade fågelarternas vana att vid
hundens annalkande förbli orörliga
(trycka). En fågel säges "hålla
dåligt", då den vid hundens eller
jägarens annalkande, redan utom
skotthåll, tager till vingarne (lyfter) eller
då den löper undan på marken. Få-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
