Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Inskott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
INSKOTT—INÄGOR
190
t. ex. skjuta tio skott med samma
patronsort på ett avstånd från mynningen
mot en uppritad cirkel av 75 cm. diam.
addera ihop antalet träffar och
avskilja en decimal. På så sätt erhåller
man ett medeltal. Träffantalet för
varje särskilt skott bör ej alltför
mycket avvika från medeltalet. Skulle
mer än vart femte skott visa ett
träff-antal, som understiger två tredjedelar
av medeltalet, bör man försöka en
annan patronsort. Ett enklare, men lika
tillförlitligt sätt är att provskjuta på
halva avståndet d. v. s. 17% m. Man
kan då på ett vanligt karduspapper
uppfånga nästan hela hageiskottet;
man kan vanligen skarpt upprita den
dödande cirkeln och nära nog på
centimetern bestämma dess medelpunkt,
det s. k. träffpunktläget.
Cirkelns medelpunkt bör ligga c:a 8
cm. över den punkt man siktat på och
högst 5 cm. åt endera sidan. Cirkelns
storlek (diameter) visar genast om
bössan är ett långthållsvapen eller
kanske mera passande för skogsjakt.
Inskott. Det ställe på villebrådets
kropp, där skottet träffat.
Insprång. En anordning vid
djurgårdar för att locka in villebrådet, som
sedan ej kan komma ut. Man uppför
till detta ändamål en jordvall, som
småningom når samma höjd som
djur-gårdens inhägnad. Bättre är dock att
uti inhägnaden lämna en lucka
mellan ett par stolpar och att på den inre
sidan gräva en fördjupning i marken
av ungefär 1,5 m. Då villebrådet får
se betet i djurgården, så brukar det
följa stängslet för att söka en ingång,
vilket det också finner i insprånget.
Det är då lätt för djuret att från vallen
hoppa in i djurgården, men omöjligt
att från densamma taga ett språng
uppför den lodräta vallen. Isynnerhet
under brunstiden störta hjortar gärna
in i djurgården, om de höra ropet av
andra hjortar, som stå därinne, eller
om de vädra brunstiga honor. Att låta
insprånget vara öppet under den
förbjudna jakttiden strider mot
jaktlagarna, om djurgården är av den
beskaffenheten, att villebrådet tillhör
djur-gårdsägaren; detta fångas ju på så vis.
Inspår. Detsamma som infot, men
säges även i motsats till utspår; så t.
ex. säger man om haren, då han gått
fram och tillbaka mellan en slätt och
en skogsbacke, att i den senare finnes
så och så många in- och utspår. Om
det finnes ett inspår mer än utspår,
vet man naturligtvis att djuret är inom
den trakten, dit inspåret går.
Instinkt, drift, den hos såväl djur
som människor iakttagna förmågan,
att, utan någon klar föreställning om
ett bestämt syfte eller ändamål,
företaga handlingar, vilka omedvetet leda
till detta ändamål. Utpräglade ex. på
instinkter äro de nyfödda djurens och
barnens di ande, kycklingarnas
pickan-de, fåglarnes bobyggnad och
flyttningar o. s. v.
Intestinalmaskar, inälvsmaskar,
förekomma i stort antal hos både
människor och djur.
Invikning av ögonlocket, se
Ögonsjukdomar.
InMgor, den till ett eller flera
hemman eller till en större gård hörande
jord, som är belägen närmast
byggnaderna och (åtminstone till väsentlig
del) uppodlad till åker och äng eller
använd som tomtplats och trädgård.
Motsatsen är utägor eller utmark.
Iris, ögats regnbågshinna. Dess färg
är t. ex. hos många fåglar ett gott
igenkänningstecken. Berguven,
hornugglan, jordugglan, lappugglan,
pärl-ugglan, hökugglan och sparvugglan ha
exempelvis gul 1. rödgul iris (gula
ögon), kattugglan och slagugglan
mörkbrun 1. svartbrun (svarta ögon).
Det är därför omöjligt att utbjuda en
fångad berguvunge med "svarta ögon".
Det är nog en kattuggla. Alla falkar
synas ha svarta ögon (iris mörkbrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
