Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J - Jaktgevär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
JAKTGEVÄR
198
Jaktgevär, benämning på för
jaktbruk avsedda handeldvapen (se d. o.).
Först med flintlåsets uppfinning
erhölls ett för jaktbruk mera
användbart vapen; införandet av slaglåset
(knallhatts- eller
perkussionsantänd-ningen) innebar ett stort framsteg, då
först härmed sådan snabbhet vid
skottlossningen erhölls, att flyktskytte
kunde med framgång idkas. De nyare
jaktgevären äro alla
bakladdningsva-pen med laddningen sammanförd till
en enhetlig självtätande patron. (Se
d. o.). Jaktgevären äro avsedda dels
för kula, dels för hagel. De förra
benämnas vanligen studsare;
äldre mynningsladdare av fin kaliber
kallades lodbössor och äro ännu i bruk
flerstädes ute i landet. Studsarna
likna mycket krigsgevären, men göras
i allmänhet kortare och lättare samt
med grövre kaliber, isynnerhet om de
äro avsedda för jakt på större djur.
De böra nämligen vara så "dödande"
som möjligt. Däremot eftersträvas ej
så stor skottvidd, vilket snarare
innebär en olägenhet på grund av den i
tätt bebodda trakter förknippade
faran. Genom användande av
expanderande (explosiva) kulor, ökas
effekten. Studsarna göras såväl enkla som
med två pipor, dubbelstudsare, vilka
dock numera utträngas av
repeter-studsare av olika system (Winchester,
mauser o. s. v.). Studsarnas kaliber
anges i mm. eller beträffande
engelska och amerikanska gevär i 100-dels
eller 1,000-dels eng. tum. En
självständigare utveckling, mera avvikande
från krigsgevären ha hagelgevären
undergått. Dessa gevär äro alltid
slätborrade 1. räfflade, men för numera
vanligen med en lindrig förträngning
vid mynningen, s. k. trångborrning
för att hagelsvärmens skridning må
minskas. Hagelgevären göras oftast
med två pipor, dubbelbössor,
och öppnas för laddning genom
pipornas nedfällande. Dubbelbössans öpp-
nande sker vanligen medelst en
hävarm ovanpå kolvhalsen (top lever), å
billigare vapen genom vridning av en
rörlig del av framstocken
(lefaucheux-nyckel); även andra system finnas. Å
alla bättre dubbelbössor användes till
för få år sedan damaskerade
pipor (se d. o.). Numera tillverkas
dock stål av erforderlig seghet
(specialstål), varför stålpipor nu göras
lika lätta som de damaskerade och väl
snart uttränga dessa. Hagelgevärens
kaliber anges med tal som betecknar
det antal till kalibern passande
rundkulor som går på ett skålpund. Högre
tal beteckna alltså mindre kaliber.
De vanligaste kalibrarna äro 12 och 16
med en diameter av resp. 19,2 och 17,4
mm. På sista tiden ha hagelgevär
utan yttre hanar, s. k. hammerless
alltmera kommit i bruk. Dessa äga inre
hanar som spännas, då geväret
öppnas för laddning. Genom en
säkerhetsregel hindras hanarne att träda i
verksamhet. Omedelbart före
skottlossningen frånskjutes denna regel,
geväret avsäkras, då bägge piporna
med ett enkelt handgrepp göras klara
till skottlossning. Utan tvivel
representerar en modern hammerless med
en avtryckare och ejektor
(automatisk utkastare för avskjutna
patronhylsor) en synnerligen hög
fulländning av den gamla dubbelbössan och
denna utveckling torde knappast
drivas längre. Däremot synes i våra
dagar en reform förestå inom
hagelge-värstekniken, i det att ett flertal
automatgevär uppfunnits, bland dem ett
svenskt (av ingeniör A. Sjögren)
avsett för 5- skott. Även repetergevär
(magasingevär) för hagel föras i
marknaden. Gevär avsedda för både hagel
och kula finnas. I främsta rummet bör
nämnas drillingen, med en
finkalibrig räfflad kulpipa under de
bägge hagelpiporna. På senare tid ha
kikaresikten kommit till användning för
kulgevär och drilling. — Ett särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
