- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
251-252

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kråkskarv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

KRÅKSKARV—KULBANA

252

fri och om möjligt på en höjd, så att
både uv och jägare ha god utsikt.
Synnerligast bör uven vara lätt synlig
för de sträckande kråksvärmarne. Den
måste vara rätt långt avlägsen från
skog, varifrån kråkorna kunna följa
jägarens åtgöranden och skrämmas
därav. Några enstaka träd alldeles
invid kojan äro bra att ha. En enkel
jordhåla är bättre än på marken stående
byggnader, billigare och varmare. En
sådan jordkula gräver man 2 steg i
fyrkant och till omkr. 1.75 m. djup. I
hörnen sättas starka pålar i vilka
spikas kantbräder till väggar för att
förhindra jordens nerfallande. Till
dörröppning uppresas ytterligare 2 pålar
till dörrposter. På denna byggnad
lägges tak; skall detta läggas i
jämnhöjd med marken, bör grottan grävas
något djupare. Det är emellertid
fördelaktigare, att den höjer sig 30 cm.
över den omgivande terrängen. Taket
göres möjligast tätt och åt något håll
sluttande för att släppa av
regnvatten. Dörren måste ligga mitt emot
den sida där skottgluggen är och åt det
håll där uven är uppsatt, i allmänhet
således åt norrsidan, då ju å denna
sida jägaren ej bländas av solen under
morgon och afton. Dörren skall kunna
öppnas inåt utan att åstadkomma
något buller. Skjutgluggen bör göras
rektangulär. Densamma liksom ev.
andra gluggar t. ex. å dörren böra
förses med skjutluckor. Bohaget bör
förvaras så, att det ej plötsligt faller
omkull 1. ner och förorsakar buller.
Skulle det ej finnas något träd inom
skotthåll från kojan, får man sätta dit
ett eller två "fäir-träd, helst torra
trän med få grenar, i vilka kråkorna
kunna slå till.

Utsättningen av uven är viktigare
än man i allmänhet föreställer sig.
Hälst bör den sättas ut mellan kojan
och fällträden och så att jägaren
alltid kan följa hans beteende. Utom att
detta är förenat med stort intresse, in-

besparar det mycket besvär att speja
och forska utåt omgivningarne.
Sitt-pålen nedgräves 20 steg från kojan, 1.5
m. ovan marken. I dess övre ända är
borrat ett 8 cm. djupt hål, i vilket
uvens sittkrycka stickes in. Denna
bör vara skinnbeslagen för att bereda
uven bättre fäste. Omkring uvens ena
ben fästes en med ring försedd
läderrem, vid ringen en lina och genom
andra ringen på kryckan och pålen ledes
utefter marken in till kojan. Genom
att gång efter annan sakta draga i
linan, måste uven flaxa med
vingarne och således tilldraga sig mer
uppmärksamhet. Det är onödigt att
yttermera binda fast uven vid kryckan.
Uven transporteras till och från
skjutplatsen i en lätt spånkorg. Mer än 2
ggr. i veckan bör man ej begagna
samma skjutkoja. — Av säckväv o. dyl.
på en träställning kan man även göra
transportabla skjutkojor. Ute på
fältet döljas dessa av ris o. dyl. Försedd
med dylika anordningar kan man
under våren och hösten bortskjuta
kråkorna på ett större område.

Kråkskarv, se Skarvsläktet.

Kräfta hos hunden, se Svulster.

Kräva, den liudsäck som många
fåglar ha på bröstet i samband med
matstrupen. Den tjänar till att taga emot
födan, innan denna går ner i magen
för att smältas. Ugglorna ha ingen
kräva. Hos örnar och gamar träder
den fram som en säck, då den är fylld.

Kulbana, skottets, den båge skottet
beskriver från utträdet ur
börssmyn-ningen till målet eller till jorden. Den
betingas av tyngdkraften,
flyghastigheten, skottets tvärsnittsbelastning
samt luftens motstånd. Varje skott
blir i det ögonblick det lämnar
bössmynningen en fri, fallande kropp.
Såsom sådan erhåller det ett
påskyndande. I slutet på första sekunden
uppgår dess fallhastighet till 9,808 m.,
det faller alltså under första
sekunden 4,904 m. Under samma tid av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free