Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kulbildning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
KULBILDNING—KUNGSÖRNSSLÄKTET
254
lägsnar det sig emellertid från
bössmynningen på grund av den genom
krutgasen meddelade hastigheten. I
ett lufttomt rum skulle det med en
mynningshastighet av 600 m. avfyrade
skottet tillryggalägga 600 m. i varje
sekund. Antaga vi alltså, att ett
ge-"7är avfyras i en höjd av 4,904 m. över
en fullkomligt jämn yta med
horisontalt riktad bössaxel, så skulle skottet
träffa denna yta 600 m. från
bössmynningen. I luftfyllt rum har skottet
att övervinna luftens motstånd som
nedsätter dess flyghastighet betydligt.
Antaga vi luftmotståndet vid en
hastighet av 400 m. till 1, så är motståndet
vid 800 m. icke det dubbla utan nära
det fyrdubbla. Ju svagare ett skott
är vid lika kaliber, desto
långsammare går det genom luftmotståndet.
Kulbildning säges uppstå, då vid
skjutning med hagel hela eller en del
av hagelskottet träffar målet nästan
som en kula.
Kull, ifråga om de högre djuren
(däggdjur och fåglar) samtliga under
en fortplantningsperiod födda ungar
eller lagda ägg.
Kullopp, en ref fia d bösspipa, ur
vilken blott enkelskott kunna avskjutas.
Kulslag. Förr trodde man att djuret
säkert var träffat, då man hörde kulan
"slå in" i detsamma och man trodde
sig t. o. m. kunna skilja mellan
bogslag, bukslag o. s. v. Ingående försök,
gjorda vid den tyska försöksstationen
Neumannswalde ha emellertid visat,
att kulslag kunna höras lika tydligt
vid rena bommar som vid träffar. T.
o. m. på tonens karaktär kan man ej
avgöra om man träffat eller skjutit
bom. Fenomenet förklaras
därigenom, att den från ett skott utgående
ljudvågen (den s. k. skottknallen i
motsats till mynningsknallen) av det
motstånd, som hon möter, återstudsar
och når vårt öra såsom ett eko. Hos
nutida snabbskjutande gevär höres ej
kulslag annat än då man skjuter på
långt håll mot vinden. Med hagelslag
är förhållandet likartat.
Kultur, unga, på konstlad väg
grundade bestånd eller ock arbetet härför.
Kultång, förrn av järn, i vilken
gevärskulor av bly gjutas (stöpas).
Numera pressas vanligen gevärskulor
fabriksmässigt, men till äldre gevär
funnos i regel kulformar. Som dessa
ofta liknade en tång, med formens
bägge hälvter ledande mot varandra
genom ett gångjärn och försedda med
skaft, benämndes en sådan kulform
ofta k u 1 t å n g.
Kungsfiskare, fam. Alcedividae, äro
fåglar med lysande färger som leva av
småfisk och andra små vattendjur.
Hos oss förekommer Kungsfisk
a-r e n, Alcedo ispida L., en grannt
färgad fågel med röda fötter och en
vinglängd av 75—81 mm. Hackar sällsynt
i södra och mellersta Sverige.
Kungsfåglar, underfam. Regulinae;
en art i Sverige: Kungsfågeln,
Regulus regulus L., förefintlig över
hela landet, där granskog finnes. Boet
hänges i en grangren.
Kungsörn, se Kungsörnsläktet.
Kungsörnsläktet, Aquila Gmel. Näbb
stark, men utan tandutskott. Tarser
fjäderklädcla ända till tårna.
I. Vinglängd över 500 mm.
A. Näbben från vaxhuden till
spetsen i rät linje över 40 mm. A.
chrysaë-tos.
B. Näbben från vaxhuden till
spetsen i rät linje under 40 mm. A.
ma-culata.
II. Vinglängd under 500 mm. Näbb
från vaxhuden till spetsen omkr. 33
mm. 1. mindre. A. pomarina.
Kungsörnen, A. chrysaëtos
L., häckar mycket sparsamt i våra
fjälltrakter, av större
skrikörnen, A. maculata Gmel, ha några få
ex. förirrat sig österifrån till Sverige,
liksom av den mindre
skrikörnen, A. pomarina Brehm, några
stycken erhållits i södra Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
