Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Myrtuss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
MYRTUSS—MÅRD SLÄKT ET
286
Myrtass 1. Myrbjörn kallas yngre ej
utvuxen björn.
Myrvipa, se Snäppor.
Måkläppen en utanför Falsterbo för
sitt rika fågelliv fridlyst holme. K.
kungörelsen av d. 19 april 1912 om
denna fridlysning lyder:
§ 1. Ä den i Östersjön utanför
staden Falsterbo i Malmöhus län belägna
holmen Måkläppen samt å det holmen
omgivande vattenområdet intill ett
avstånd av 500 meter från stranden vare
all jakt efter andra fåglar än rovfågel,
korp och kråka förbjuden intill
utgången av år 1916.
Likaledes vare under samma tid
förbjudet att å nämnda holme taga eller
förstöra ägg av i andra fåglar än de
nyssnämnda.
§ 2. För övertädeles av vad i § 1
stadgats, vare straffet böter från och
med 5 till och med 200 kronor.
§ 3. Envar är berättigad att åtala
överträdelser av denna kungörelse.
Sådant åtal anhängiggöres vid allmän
domstol.
§ 4. Böter som enligt denna
kungörelse ådömas, fördelas sålunda, att en
tredjedel tillfaller kronan och två
tredjedelar åklagaren. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, förvandlas
de efter allmän strafflag.
Målskjutning kallas skjutning mot
mål, avsedd att utveckla
skjutfärdighet.
Mårddjur, fam. Mustelida e,
äro vanligen långsträckta, smärta
djur, i några fall dock även grovt
byggda. De hava korta lemmar med
5 tår på varje fot, de trampa mer eller
mindre ej blott på tålederna, utan
även på fotsulan. Oftast äro de
utpräglade rovdjur, stundom mycket
blodtörstiga. Klorna äro spetsiga och
kunna något upplyftas. De hava
anal-körtlar, som avsöndra en stinkande
vätska.
Familjen indelas i följande 4
underfamiljer:
I. Övre rottanden med bred häl med
stor krossyta; kronan triangulär eller
rombisk till sin omkrets. Övre äkta
kindtanden stor. Klor ej särdeles
vassa.
A. Skallen ej tillplattad, nosen
längre än bred. Fötter utan simhud,
tår med långa kolr. Svans kort.
M e 1 i n a e.
B. Skallen tillplattad, nosen
bredare än lång. Fötter med simhud och
tår med korta klor. Svans kraftig.
Lutrinae.
II. Övre rovtanden med kort häl,
kronan ej triangulär eller rombisk i
omkrets. Övre äkta kindtanden
tämligen liten eller liten, dess yttersida
högst hälvten av rovtandens längd.
Klor vassa.
A. Tanduppsättning skärande.
Smärta djur, som äro tågångare.
Mustelina e.
B. Tanduppsättning ej utpräglat
skärande. Grovt byggda hälgångare.
Guloninae.
Mården, Mårtes mårtes L., se
Mård-släktet.
Mårdsläktet, Mårtes. Till detta
släkte hörande arter ha rätt lång och
mjuk päls, tämligen små ögon, rätt
stora öron, spetsig nos, en lång och
buskig svans. Lemmarne äro av
medellängd. De äro tågångare med
något upplyftbara klor. I Sverige finnes
endast en art Mården, M.
mårtes L. som till färgen är mer eller
mindre mörkt brun, stundom gulbrun,
blott mulen ljusgrå; på bröst och
framhals en gul eller gulvit fläck.
Kroppslängd 450—480 mm. Svans 225
—240 mm. Förekommer sparsamt över
hela landet. Den klättrar utmärkt och
dess förnämsta byte är ekorrar, men
den tager även andra smärre
däggdjur och fåglar o. s. v. Även äter den
bär. Honan föder 3—4 ungar vanl. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
