- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
299-300

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Näbbmusen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

299 NÄBBMUSEN—NÄBBMÖSS

lanliggande mjuka delar. I
övernäbben ingå ett stort mellankäksben
(varifrån utskott sträcka sig uppåt
mellan näsbenen) och två små, på
sidorna belägna överkäksben. I
undernäbben finnes ett av flera stycken
bildat underkäksben. Överkäkens och
; gommens ben äro icke som hos
däggdjuren fast förenade med hjärnskålen,
utan rörligt fästa vid densamma.
Underkäken står icke i direkt förbindelse
med tinningbenet, utan är förenad
med ett särskilt ben, som benämnes
kvadratbenet, vilket i sin ordning
ledar mot tinningbenet. Enär
kvadratbenet medelst okbenen och vingbenen
är förbundet även med
överkäksapparaten, röres vid näbbens öppnande icke
blott underkäken (såsom hos
däggdjuren) utan även överkäksapparaten tar
genom en större eller mindre böjning
del i rörelsen. Näbbens form och
styrka sammanhänger med fågelns
närings- och levnadssätt. Än är näbben
alltigenom hård, än är den nästan i
hela sin längd, vid roten eller i
spetsen klädd med mjukare hud. Till
formen växlar den på mångahanda sätt:
rak, uppåtböjd, nedåtböjd, hakformig
i spetsen, krokig, svärdformig,
kägel-formig, vigglik, plattad, skedformig,
båtformig, hög, låg, kantig, rund, smal,
bred, med eller utan nagel i spetsen,
med skarpa eller trubbiga kanter, vass
eller trubbig spets, försedd med
"tänder" eller lameller i käkkanterna o. s.
v. De nämnda "tänderna" äro av
bornsubstans bildade, tagglika utskott
och få på intet vis uppfattas som
verkliga tänder. Sådana funnos hos de
äldsta fossila fåglarna, och tandanlag
äro påvisade hos nutida fåglars foster.
Näsborrarna äro mycket skiljaktiga
till form och läge samt än bara, än
täckta av hudbildningar, ofta mer
eller mindre omgestaltade fjädrar.
Un-derkäksgrenarne kunna vara förenade
med varandra, än blott ett kortare
stycke vid näbbspetsen, än ganska

300

långt; mellan dem finnes stundom en
säcklik utvidgning av huden. Den
näbbspetsen beklädande huden är hos
åtskilliga vadare och simfåglar
försedd med särskilda känsel kroppar,
som göra deras näbb till ett
förträffligt känselorgan, varav de betjäna sig
för att i siam och dy rota efter sin
föda. Näbben användes alltefter sin
olika bildning på flera olika sätt: att
gripa, sönderkrossa, sönderstycka,
skala, skilja ur födan m. m., men aldrig
till att tugga densamma; även gör den
tjänst vid bobyggnaden, fjädrarnes
ordnande o. s. v. Se vidare Fåglar.
— Även inom andra avdelningar av
djurriket förekomma näbbliknande
bildningar. Sålunda ha sköldpaddorna
käkarna klädda av en hornslida och
saKna i sammanhang härmed tänder.
Även hos ett av kloakdjurens
bägge släkten, Ornitorhyncus,
(Näbbdjurssläktet) finnes
en hornartad näbb.

Näbbmusen, vanliga, Sorex
araneus L., se Näbbmussläktet.

Näbbmussläktet, Sorex, omfattar två
svenska arter, vanli ga
näbbmusen, Sorex araneus L., med en
kroppslängd av 70—80 mm. och
dvärgnäbbmusen, Sorex
m i n u t u s L., av 50—60 mm.
kroppslängd. De hava mycket spetsig nos
och nästan sammetsartad päls. De
förekomma över hela Sverige, den
senare dock mindre allmänt. De leva på
land, men ofta på fuktiga ställen och
gräva gångar i lös jord och snö.
Näbbmössen träffas ofta döda vid vägar och
stigar, beroende därpå, att de av en
del djur väl dödas, men ej ätas,
emedan de på kroppens sida ha en körtel,
scm avsöndrar en stark myskartad
lukt. De ätas dock av ugglor.

Näbbmöss, fam. Soricida e, ha
muslik kroppsform, klädd med mjuk,
tät hårpäls. Nosen utdragen, spetsig.
Tassarne små, med fem fria,
klobärande tår, av vilka den tredje är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free