- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
313-314

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Parning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

313

PARNING—PATRONANTÄNDNING

314

de hundar, som går ut på, att
hundarna skola upphinna och taga
villebrådet med våld eller "ställa" det, till dess
jägaren hinner fram och dödar det.
Härvid följa jägarne vanligen jakten
till häst. I äldre tider var
kronhjorten det vanligaste och förnämsta
föremålet för parforsjakt, i våra dagar
representeras denna jaktmetod framför
allt av den engelska räv jakten. Som
en motsats till parfors jakten kunna vi
uppställa vår här i landet vanliga
stö-varjakt, vid vilken den i förhåll
utposterade jägaren medelst skott
nedlägger det av hundarne drivna
villebrådet.

Parning kallas i djura vein
sammanförandet av könen för fortplantning.
Parning mellan husdjur eller i
fångenskap hållna vilda djur bör ej företagas
förr än djuren äro tillräckligt
utvecklade för fortplantning, vilket hos
hunden inträffar efter första levnadsårets
utgång, hos hästen vid omkr. 4 år, hos
nötkreaur vid omkr. 2 år, hos får vid
2 år, vildget 8—9 månader, hos svin
vid omkr. 9 månaders ålder.

Paruss se Mesar.

Pass, plats där man under
stövar-jakt väntar, att det drivna djuret skall
gå fram, och därför ställer sig i
förhåll. Man talar om att stå på pass,
springa i pass (även springa i håll),
att en plats är ett gott rävpass,
harpass o. s. v.

Passa, uttaga inälvorna på ett
skjutet djur, att det ej må fördärvas. Man
lägger djuret på rygg, skiljer
bakbenen från varandra, gör ett 3 cm.
långt snitt i buken, sticker in flata
handen till mellangärdet, fattar
matstrupen, trycker ihop den och drager
ut den tillsammans med inälvorna.
Härvid får man ej sönderslita
ändtarmen som lösgöres tätt intill anus. På
smärre djur såsom harar o. s. v.
behöver man ej bryta bäckenet. Därpå
borttager man övriga inälvor, hjärta,
lungor etc., och lyfter djuret i öronen

så att blodet får avrinna. Vid varm
väderlek bör passningen företagas
omedelbart, under vintern kan man
dröja till man flår djuret, om man ej
vill giva inälvorna till hundarne. Även
större fågelvilt bör passas.

Passopp! Jaktrop varmed man
lämnar underrättelse att vilt nalkas.

Pastej, en tillredning av kött, fisk
eller frukt, innesluten i deg och
gräddad i ugn.

Patologi, läran om de levande
organismernas sjukdomar.

Patron* För jaktbruk avsedda
patroner äro av väsentligt olika slag, allt
eftersom projektilen utgöres av en
enhetlig kula eller en samling hagel.
Kulpatronerna likna de i krigsbruk
använda handeldvapnens, och för
dessa gjorda uppfinningar och
förbättringar ha i stort sett tillämpats på
j aktstudsareammunitionen.
Hagelpa-troner göras vanligen av papp med
mässingsbotten; främre pappkanten
omvikes (stukas) över
hagelförladd-ningen. (Jfr. Patronstukare.)
Mera sällan användas för
hagelammu-nition hylsor av mässing; dessa kunna
ha vissa fördelar vid expeditioner i
trakter med mycket fuktigt klimat,
men stukningen eller
hagelförladdnin-gens fasthållande på annat sätt
erbjuder svårigheter.

Patronbälte, skärp med en rad
fickor, var och en avsedd för en patron.
Stundom ersättas fickorna av
elastiska bandöglor e. d.

Patronens antändning sker genom
tändhattens tändstråle, som genom
hanens slag bringas att explodera.
Rökfritt krut antändes svårare än vanligt
krut och fordrar starkare tändsats. Om
krut antändes lätt eller svårt,
framställes i siffror genom en av A. Preuss
gjord uppfinning till att mäta skottets
utvecklingstid. Om patronen
otillräckligt tändes, märker en uppmärksam
skytt det tydligt på det dröjsmål, som
uppstår mellan hanens nedslag och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free