Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skogssnäppa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
SKOGSSNÄPPA—SKOSMÖRJA
360
är såväl teoretisk som praktisk och
omfattar ej blott de rent skogliga
ämnena, utan även svenska språket,
räkning, naturlära, välskrivning,
trädgårdsskötsel m. m. De ord. anslagen
för skolorna upptogos i staten för
1917 till 125,000 kr. och de extra till
43,200 kr.
Till 1 sept. 1915 funnos å Klotens
kronopark, i Örebro och Kopparbergs
län, samt Ombergs kronopark, i
Östergötlands län, högre
skogsskolor, avsedda att förbereda till inträde
vid Skogsinstitutet. De upphörde i
sammanhang med Skogshögskolans
inrättande.
Skogssnäppa, se Snäppfåglar.
Skogsstaten, den statsanställda,
under Domänstyrelsen lydande personal,
som omhänderhar de allmänna
skogarnas i riket förvaltning och
bevakning. Den utgöres av 12
överjag-mästare, 118 jägmästare
jämte ett antal extra
jägmästare samt ord. och extra
kronojägare. Till skogsstaten hör
jämväl ett antal ord. och extra
skogs-ingenjörer, som omhänderha
tillämpningen av de enskilda
skogslagarne i Norr- och Västerbottens läns
kustland, samt skogsskolans
föreståndare. Över
jägmästarna, som förestå var och en ett distrikt,
utgöra en lokal mellaninstans mellan
Domänstyrelsen och revirförvaltaren
samt kontrollera och utöva inspektion
över den sistnämndes verksamhet.
Jägmästarne ha till uppgift att utöva
den omedelbara vården och
förvaltningen, eller i vissa fall kontrollen, Över
de allmänna skogarne inom sitt
tjänstgöringsområde, reviret. Extra
jägmästarne äro dels anställda som
assistenter åt över jägmästare och
jägmästare, dels användas de för
tillfälliga skogsförrättningar, uppgörande
av skogshushållningsplaner m. m.
Kronojägarna lyda under jägmästarna
och skola, var inom sin bevaknings-
trakt, vara arbetsförmän vid alla
arbeten å de allmänna skogarna samt
freda dessa för åverkan och obehörigt
intrång. — Skogsstaten kan räkna sina
anor från 1638, då riks
jägmästareämbetet inrättades och j ägerista^
ten bildades. 1838 ändrades
benämningen till skogs- och j ä g e r
i-staten och vid kårens
omorganisation 1896 till skogsstaten.
Skogsstyrelsen» ett 21 jan. 1859
upprättat ämbetsverk som hade till
uppgift att ordna och leda förvaltningen
av de allmänna skogarne. Den bestod
av 1 chef, 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1
registrator och 1 revisor samt e. o.
tjänstemän. Med 1883 uppgick
Skogsstyrelsen i Domänstyrelsen
(se d. o.).
Skogsuven 1. Hornugglan, se
Ugglor.
Skogszoologi är läran om djurens
betydelse för skogen och
skogshushållningen. I synnerhet insekterna äro av
den största betydelse för skogen
(Skogsentomologi), men även många
däggdjur och fåglar vålla avbräck i
skogens utveckling och fordra därför
skogszoologens uppmärksamhet.
Sålunda skada flera arter gnagare
träden genom att avgnaga deras bark
eller rötter. Mången vällyckad
skogsodling kan därigenom lida obotlig
skada. Hjortdjuren bruka ofta avbita
yngre träd (t. ex. älgen) eller avskala
barken (t. ex. kronhjorten). En del
fåglar avbiter knoppar eller småplantor
och kan därigenom göra stor skada i
plantskolor eller å yngre
skogsodlingar.
Skogsödlor, se Ödlesläktet.
Skoskav, hudskador å fötterna,
orsakas vanligen av olämplig
fotbeklädnad. Skötes med borsyresalva,
sali-syltalg e. d.
Skosmörja. Ett beprövat recept å
dylik är följande:
85 gr. terpentinolja,
85 gr. bomolja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
