Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Skrattmås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
SKRATTMÅS—SLEKE
366
netecken sammanblandade. Av denna
bastard ha 3 ex. erhållits i Sverige.
Skrattmås, se Måsar.
Skrott, avpälsad (flådd) djurkropp
av sådan villebrådsart varav endast
skinnet användes och vars kropp
sålunda är mer eller mindre värdelös.
Skråpuk, fågelskrämma, åkerspöke.
Skränkning eller stockning kallas
gevärskolvens vridning utåt från
kinden för att lämna plats för denna vid
gevärets anläggande och därigenom
låta ögat bekvämt nå visirlinjen utan
att böja huvudet åt sidan över kolven
och utan att kantra geväret mot ögat.
Det är dock ej nog att kolven är
skränkt från ansiktet, dess nedre, i
spetsig vinkel utstående del, den s. k.
tån, måste än mer vara skränkt utåt
för att få hela kolven att passa i
axelvecket. Måtten på en kolvs
skränkning utåt växla kring 5—10—12 mm.
för dess övre del, hälen och 10—20—22
mm. för densammas nedre del, tån.
Skräntärna, se Tärnor.
Skvaltorrar kallas de orrar som
finnas i för litet antal för att hålla lek.
Men deras vanor äro för övrigt lika.
Även dessa spela sitt spel på marken
och para sig med traktens hönor.
Skvattram, Ledum palustre samt
pors, Myrica gale äro goda
sumpväxter på remiser, där det vilda finner
skydd och ro.
Sky en trakt. Om villebrådet i en
trakt ständigt oroas genom
påskjut-ning och jakt, skyr det så småningom
detta område.
Skyddare, se Räddare.
Skydd till bevarande av
naturminnen, se Naturskydd.
Skyddshundsklubben, se Svenska
Skyddshundsklubben.
Skytte, äldre benämning på det slags
jakt, varvid villebrådet nedlägges
medelst skott. Skytte kom alltså att stå
i motsats till fångst. Då fångsten
senare kom att spela en mera
underordnad roll, blev jakt liktydigt med
skytte; och man skiljer nu ofta på jakt
(i inskränkt mening) och fångst,
medan benämningen skytte kommit ur
bruk.
Skyttelave, se Skottlave.
Skyttelinje, vid drev- och
klappjakter den kedja av med jämna
mellanrum utställda skyttar, mot vilken
villebrådet drives. Skyttelinjen bör vara
rak eller regelbundet böjd med
konkava sidan in mot drevet; den får m.
a. o. ej visa skarpa vinklar, ty detta
kan lätt ge anledning till
olyckshändelse vid skottlossning.
Skäggdopping, se Doppingsläktet.
Skäkta, namn på vägglusen.
Skälla, hundar och rävar skälla,
vargar tjuta.
Skällande fågelhund, se Hunden.
Skärfläcka, se Snäppfåglar.
Skärpiplärka, se Ärlor.
Skärsnäppa, se Snäppfåglar.
Skärving, liten säl.
Slag. 1. kännbara spår efter vilt.
Hundarne sägas hava slag av räv, hare,
fågel o. s. v. då de hava känning av
djuren eller deras spår. Hunden
har fått slag, har slag,
d. ä. känner djurets spår. Följa
slaget. Tappa slaget
Färskt slag, gammalt
slag. 2. Bukt som ett jagt djur gör.
Haren gjorde ett slag.
Slaghök, benämning på
Duvhöken. Urspr, torde ordet slaghök ha
betecknat en stor och farlig rovfågel
i allmänhet.
Slaguggla, se Ugglor.
Sleke, en blandning av ren lera och
koksalt som sättes in i en träram och
utställes, där det vilda (älgar, hjortar
o. rådjur) pläga gå fram. I många
fall avhåller saltsleket det vilda från
att toppbita, skala 1. på annat sätt
förstöra skog och planteringar. Den
vanliga blandningen innehåller 20 proc.
koksalt eller 30 proc. kreaturssalt. Den
använda leran måste vara alldeles fri
från sand så att djuren ej såra sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
