Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slikta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
SLIKT A—SMÅVESSLA
368
tungor vid slickandet. Formen bör vara
kvadratisk, för större vilt av 80 à 100
cm:s, för rådjur 50 à 60 cm:s höjd, med
25 cm:s djup. Lämpligen kan man
lägga det på en ej för hög stubbe 1.
dyl. För att hålla si eket fuktigt slår
man vatten på detsamma då och då,
när ej regn gör samma tjänst. I
handeln finnas färdiga sleken som även
innehåller fosforsyrad kalk m. m.
Slikta, ordna (med avseende på
jaktnät).
Slutstycke, sedan bakladdning
införts, vid handeldvapen och
kulsprutor benämning på den mekanismdel,
som efter patronens införande i
patronläget tillsluter dettas bakre
öppning eller m. a. o. "sluter
mekanismen".
Slå kallas björnens sätt att döda
kreatur. Såsom en egendomlighet kan
man anse, att han aldrig vid anfall
mot människor begagnar sättet att
med sina fruktansvärda framtassar
giva slag, utan endast biter. Han slår
en kviga till döds med ett enda slag
och förmår till och med fälla en oxe
till mark därmed. Slå i topp,
säges om en fågfel som sätter sig i en
trädtopp. Slå i skate, då han
tager plats på,en trädgren. En
rovfågel slår ned på sitt rov; en
fågel slår till i ett träd, ned
på marken o. s. v.
Släp, i nät 1. dyl. lagda inälvor av
hare, en svamp 1. dyl. indränkt i
rävurin, som jägaren släpar efter sig före
släp jaktens företagande.
Släp, benämning på starkt luktande
föremål, en stekt katt 1. dyl., som
släpas på marken för åstadkommande av
ett konstgjort spår (en luktstrimma).
Släp användes dels vid parforsjakter,
dels, i synnerhet förr, för att locka
rovdjur till utsatta fällor, saxar eller
andra fångstredskap.
Släpjakt skiljer sig från parforcejakt
blott därigenom, att hundarne här ej
springa efter levande vilt, utan efter
ett släp. Se d. o. Detta släpas efter
en jägare, pikör, till häst i god tid
före jakten.
Släpp, benämning på det i en
drevjakt deltagande antalet hundar, vilket
släppes samtidigt efter villebrådet.
Slät snok, se Slätsnoksläktet.
Siätsnoksläktet, Coronella Laur.
Släta snoken, C. austriaca
Laur. har 19 glatta fjällrader runtom
kroppen. Allmänna kroppsfärgen
övervägande brun (hanen) eller grå
(honan) med en stor mörk fläck på
bakhuvudet och i nacken, som fortsätter
bakåt i ett par band. Längd 55—75 cm.
Torde knappt förekomma norr om
Uppland.
Smaldjur kallas kvigkalven av
kronhjort från november i födelseåret till
brunsttiden; efter denna tid hin d.
Hindar som ej bli dräktiga kallas
gallhindar. Se även Dovhjort
Smalnäbbad simsnäppa, se
Snäpp-fåglar.
Smalrå 1. smalhind kallas
honan av rådjuret från första hösten
till nästa brunsttid; sedermera r å,
gammalt rå, råget eller r
å-h i n d. Har djuret upphört att sätta
kalvar, kallas det gallrå,
gall-get 1. gallhind.
Smalspets kallas den under året
födda hanliga kronhjorten från november
till nästföljande vår. Kallas även
unghjort eller pigg-hjort
Smalvingade Fladdermussläktet,
Nyctalus, se Fladdermöss.
Smådopping» se Doppingsläktet.
Småfläckig sumphöna, se
Sumphöns.
Smålandsstövare, se Hunden.
Smålom, se Lommar.
Småskrake, se Skrakar.
Småsnäppa, se Snäppfåglar.
Småspov, se Snäppfåglar.
Småtrapp, se Trappar.
Småtärna, se Tärnor.
Småvesslan, Mustela
niva-1 i s L., se Vässlesläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
