Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Snäppfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNÄPPFÅGLAR
372
Grönbenan, T. glareola Gmel.,
har svart näbb, basen av
undernäbben grönaktig, ben gulgröna.
Vinglängd 118—132 mm. Tämligen allmän
över hela landet. Ägg 4, ljust
olivgröna m. bruna och grå fläckar, 35—40
: 25—27 mm. Den lilla
Drillsnäppan, Tringoides hypoleucos
L., har mörbrun näbb och grå, i grönt
stötande ben. Vinglängd 105—115 mm.
Allmän vid kuster, sjöar och
vattendrag. Ägg 4, ljust gulaktiga med grå
och bruna fläckar, 34—40 : 26—28 mm.
Kustsnäppan, Tringa canutus
L., har tarsen längre än mellantån
med klo och den raka näbben längre
än tarsen; vinglängd 150—172 mm.
Näbb och ben svartgrönaktiga.
Träffas under flyttningarne i vårt land,
liksom förhållandet är med S p o
v-snäppan, T. subarquata Gyld.
med en vinglängd av 122—132 mm.
Kärrsnäppan, T. alpina L., har
föga böjd näbb, liksom benen svart.
Vinglängd 110—118 mm. Häckar på
sanka myrar, långgrunda stränder o.
dyl. över hela landet. Ägg 4,
olivbruna 1. grönaktiga med svartbruna
fläckar, 33—38 : 24—26 mm. Under
flyttningstiden erhålles här S m å s n ä
p-p a n, T. minuta Leisl. med en
vinglängd av 95—100 mm. I
Lappland häckar Mosnäppan, T.
temmincki Leisl. Tarsen ungefär av
mellantåns längd, knappt 17 mm.,
näbb ungefär av huvudets längd. Ben
brungrå. Vinglängd 93—101 mm. Ägg
4, grågula med små grå och bruna
fläckar, 25—31 : 19—21 mm.
Skärsnäppan, T. maritima Brünn,
har rödgula ben, mörk näbb med
höggul rot och en vinglängd av 122—130
mm. Har anträffats häckande i
Jämtland. Myrsnäppan, Limicola
platyrhincha Temm., har övernäbben
från näsborrarna och framåt plattad,
bredare än hög, mot spetsen något
böjd, svart, vid roten rödaktig, ben
mörkt gröngrå. Vinglängd 103—110
mm. Häckar på myrar och sanka kärr
i fjälltrakterna samt dessutom i
Dalsland, Västergötland, Öland. Ägg 4,
gulbruna 1. olivgrå med täta
svartbruna fläckar, 30—36 : 22—25 mm. Under
sträcket anträffas den circumpolära
Sandlöparen, Calidris arenaria
L., med utåt något tjockare näbb.
Ving-löngd 115—130 mm.
Dubbelbec-k a s i n e n, Gallinago media Frisch.,
har 16 stjärtpennor och en vinglängd
av 138—150 mm. Undersidan
tvärban-dad med svartaktigt. Rätt sparsam,
ställvis allmännare, över hela landet
Han håller lek om våren med
knäppningar och k vitter, släpande vingar,
utbredd stjärt och resta fjädrar. Till
lekplatsen samlas traktens fåglar.
Ägg 4, olivbruna med mörkbruna och
grå fläckar, 47—48 : 29—33 mm. Lik
den föregående, men i regel mindre är
enkelbeckasinen eller
horsgöken, G. gallinago L., med 14
stjärtpennor med rent vit undersida
och en vinglängd av 125—135 mm.
Utbredning som föreg. Har om våren ett
slags parningslek, i det den under
flykten kastar sig hastigt neråt med
utspärrade stjärtpennor och
vinkel-ställda vingar, varvid de yttre smala,
styva och elastiska stjärtpennorna
troligen komma i dallring och
frambringa ett gnäggande läte. Ägg 4,
ljust gråbruna till olivbruna med
bruna fläckar, 37—42 : 26,S—30 mm.
Halvenkla beckasinen, G.
gallinula L., har 12 stjärtpennor och
ett svart i grönt 1. violett glänsande
band längs skuldertrakten, vinglängd
100—110 mm. Häckar norrifrån till
Jämtland. Ägg 4, olivgrönaktiga med
grå och bruna fläckar, 32—41 : 24—29
mm. Morkullan, Scolopax
ru-sticola L., välbekant fågel, häckande
över hela landet. Om vårkvällarna
draga morkullhanarna, avgivande ett
"knortande" och ett "knispande" läte.
Detta drag fortsättes till långt frampå
sommaren. Trives bäst i fuktig barr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
