Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
STA—STÄA
386
puppa sig. Ur pupporna komma
bromsarne fram och lägga på nytt sina
ägg på djuret. Bromsarne tillfoga
djuret ingen omedelbar skada, även deras
larver äro oskadliga parasiter.
Styng-bromsen (Cephenomyia och
Pharyngo-myia) flyger vanligen omkring från
juni till september och lägger sina ägg
i djurens näsa. I den mjuka gommen,
på tungroten och i struphuvudet
åstadkomma larverna tidtals svåra
inflammationer, som kunna bliva orsak till
djurets död. Larverna lämna sin värds
kropp genom munhålan och näshålan,
falla på marken och förpuppa sig
där. För att akta villebrådet för
plågan av bromsar bör man försöka
fånga flugorna. Hypoderma håller sig
gärna på vägar, betesmarker och i
skog i närheten av sina värdar,
Cephenomyia flyger under den största
sommarhettan på kala bergtoppar, kring
torn o. s. v. De kringsvärmande
flugorna fångas ofta av insektätande
fåglar, vilka därför böra skyddas så
mycket som möjligt. Reaumur berättar, att
i Frankrike var bland jägarne utbredd
en fabel, att bromsens larvar skulle
vara orsaken till att hornen avföllo
på hjortar och rådjur, i det de genom
sitt gnagande på rosenkransen
åstadkommo, att bensubstansen blev lös.
Någonting liknande förekommer hos
lapparne.
Stå 1. stå för säges hönshunden
göra då han kvarbliver bakom den
tryckande fågeln. Hunden säges då
även få eller göra stånd.
Stående hund, se Hunden.
Stånd. 1. Benämning på villebrådets,
speciellt högdjurs, beständigare eller
mera fasta uppehållsorter. Sålunda
talar man om älgstånd, rådjursstånd
o. s. v. Ordet användes även för att
beteckna sammanfattningen av alla de
individer av visst djurslag, som finnas
på en dylik plats. Man kan sålunda
tala om ett stort älgstånd. — 2.
Villebrådet säges göra stånd, då det
13 — Behm, Jaktlexikon.
stannar för och låter uppehålla sig av
skällande (eller, som termen även
lyder, ställande) hund. Av våra
villebrådsarter är det huvudsakligen älg,
förut även björn, som jagas efter
denna metod. — 3. Hönshunden säges
göra stånd, då den, kännande
vittringen av villebrådet, stannar i
karaktäristisk, stående (eller
liggande) ställning och därigenom för
jägaren markerar det vildas närvaro.
4. Den trakt där älgar, hjortar, rådjur
o. d. uppehålla sig någon längre tid,
och varifrån de göra sina
utvandringar. Se även Stå.
Ståndskall, den ställande eller
skällande hundens skall inför hårvilt
(däggdjur), som gör stånd, eller
träande fågel. Även drivande hundar
skälla stundom ståndskall vid gryt, då det
drivna djuret gått under. Jfr
Stånd, Skälla och
Skällande hund.
Ståndskytte, sammanfattande
benämning på de jaktmetoder, varvid
jägaren, utan att använda hund eller
drevfolk, stillastående, sittande eller
liggande inväntar det vilda, för att
nedlägga det medelst skott. Dylikt
skytte kan företagas antingen vid boet,
vid av rovdjur rivet och ej fullständigt
förtärt byte, vid utlagd åtel eller där
man med kännedom om villebråds
vanor kan vänta, att det mera
regelbundet brukar passera (— skytte på växel,
drag och sträck). Till ståndskytte i
vidsträckt mening kan räknas även
skytte för bulvan och vettar samt
kråkskytte för uv.
Stånghjort, se Dovhjort.
Stäa. Då vid stövarjakt jägaren
uppstöter vilt, innan hundarne fått
upp, eller under tappt får syn på det
vilda, utan att bli i tillfälle att skjuta,
eller råkar skjuta bom och önskar
lägga hundarna på det färska slaget,
brukar man medelst ropet stä, stähå"
locka in hundarne. Av denna
inlock-ningssignal har bildats verbet "stäa".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
