Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sumphöns ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
SUMPHÖNS—SVALÖRT
390
Sumphöns, fam. Rallidae, leva på
fuktig mark, bland rör och gräs.
Vattenrallen, Rallus aquaticus L.,
är mörkt olivbrun och blågrå med
brun, vid roten rödaktig näbb och
brunaktiga ben. Vingl. 110—125 mm.
Tämligen allmän i Göta och Svea land.
Ägg 6—12, ljust grågula med glesa grå
och bruna fläckar, 33—37 : 25—26 mm.
Ängs- 1. kornknarren,
Crex crex L., gråbrun och rödbrun.
Näbb brun, ben blekt köttfärgade.
Vinglängd 126—145 mm. Täml. allmän
över hela landet. Ägg 8—12, gråvita
1. gulvita med rödbruna och grå
fläckar, 34—39 : 25—28 mm. S m å f 1 ä c.
kiga sumphönan, Porzana
porzana L. har hals och bröst med vita
prickar, gröngul näbb (underkäken
gul) vid roten röd, och grönaktiga ben.
Vinglängd 114—123 mm. Tämligen
allmän, troligen rätt långt norrut. Ägg
9—14 grågula med glesa grå och bruna
fläckar, 32—37 : 24—25,5.
Dvärgsumphönan, P. pusilla Pall.,
har hals och bröst enfärgat grå.
Vinglängd 80—90 mm. Skjuten i
Skelderviken. Lilla sumphönan,
Zapornia parva Scop., liknar de föreg,
men har en vingländ av 100—110 mm.
Förekommer troligen flerstädes i
södra Sverige. Ägg 8—10, ljust gulbruna
med något mörkare fläckar, 29—33 : 21
—23 mm. Rörhönan 1.
Grön-fotade sumphönan,
Galli-nula chloropus L., är skiffersvart och
grå med röd, i spetsen gul näbb och
röd pannplåt. Vinglängd 160—185 mm.
Tämligen allmän troligen rätt långt
norrut. Ägg 6—10, grågula med
rödbruna småfläckar, 42—45 : 29—32 mm.
Sothönan, Fulica atra L., är svart
och skiffergrå med näbb och pannplåt
vit. Vinglängd 187—220 mm. Allmän
till långt upp i Norrland. Ägg 7—14,
ljust gulgrå med små, svarta fläckar,
49—58 :35-39 mm.
Sundevall, Karl Jakob, zoolog, f.
1801 i Högestad i Skåne, d. 1875 i
Stockholm. Intendent vid
Naturhistoriska Riksmuseum 1839—1871.
Framstående vetenskaplig författare,
särskilt på ornitologiens område.
Sundström, K. R. S., zoolog, f. 1841 i
Svennevad, Örebro län, d. 1889 i
Osnabrück. Vetenskaplig författare.
Surstek tillagas av nötkreaturs eller
hjortdjus innanlår; köttet befrias från
ben och ingnides med salt och stött
vit och starkpeppar. Ättika och
svagdricka blandas; lagerblad, enbär och
salt tillsättes. Köttet får stanna i
denna lag 2 till 3 dagar. Skall det
förvaras längre, lägges det efter
ingnidnin-gen några minuter i kokande njurfett,
innan det anbringas i ättikslagen.
Köttet kan även läggas i mjölk, som
surnar, och upptages omkr. 14 dagar
därefter. Köttet sköljes, späckas med
fläckstrimlor, brynes med smör,
spädes med buljong och stekes i slutet
kärl under flitig begjutning av såsen.
Serveras ofta med makaroner.
Surögdhet hos hundar kan vara
medfödd 1. ha uppstått i senare ålder.
Det är ett fult vanställande lidande.
Orsaken till detsamma är en kronisk
retning som genom abnorma
omständigheter utövas på ögonlocken. Ofta
kommer den med valpsjukan.
Veterinärbehandling är nödvändig.
Svag dovhjort, se Dovhjort.
Svag skovelhjort, se Dovhjort.
Svalor, fam. Hirundinidae.
Hussvalan, Hirundo urbica L., över
hela landet. Bona än på hus, än i
klippväggar; ladusvalan 1.
saxsvalan, Chelidon rustica L.,
över hela landet, gärna i uthus, logar
o . s. v.; b a c k s v a 1 a n, Riparia
ri-paria L., över hela landet i sand- och
grusbrinkar.
Svalört, Ranunculus ficaria L.,
lågväxt, delvis nedliggande tidigt
blommande ranunkel. Växer i täta
grupper på gräsplaner, i lundar och
parker; även annorstädes på fet, fuktig
och beskuggad jord. Vid basen av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
