Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Svanar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
SVANAR—SVENSKA JÄGARFÖRBUNDET
392
blommande plantan finnas en mängd
knölrötter ("ammrötter") bland de
vanliga tråd- och stränglika rötterna.
Redan då växten är en liten
groddplanta och får sitt första örtblad,
uppkommer i dettas bladverk en dylik
groddknopp. Dessa groddknoppar äro
hos svalörten rundade och ovala och
bestå till sin huvudmassa av en kort
och tjock rot. Deras färg är vitbrun
och stundom ligga de efter plantornas
vissnande i så stor mängd på marken,
att de givit upphov till de gamla
berättelserna om "regn av vetekorn".
Fasaner och skogshöns äta med
begärlighet dessa stärkelserika korn. Växten
lämpar sig således särdeles väl för
ut-plantering vid fasanerier.
Svanar, fam. Cygninæ, äro stora,
vita simfåglar. Knölsvanen 1.
tamsvanen, Cygnus olor Gmel.,
har orangeröd näbb med svart nagel
och undernäbb, även tyglar och
näbbknöl svarta. Ungfåglarna äro
gråbruna med svartgrå näbb. Först på
tredje året blir fågeln helvit. Häckar
flerstädes i södra och mellersta
Sverige. Sångsvanen, C. cygnus L.,
har tyglarna och näbbens bas framåt
till under näsborrarne klart gula,
f ramdel en av näbben och en kant
längs munöppningen svarta. Ingen
näbbknöl. Vinglängd 560—650 mm.
Ungfåglar gråbruna. Häckar sparsamt
i norra Lappland. Ägg 4—8,
smutsvi-ta, 109—115:70—75 mm. Mindre
sångsvanen, C. bewicki Yarr.,
som några gånger skjutits på sträcket,
har en vinglängd av 475—530 mm.
Svanhals, vanlig rävsax.
Svanskruv kallas på
mynningsladd-ningsgevär pipans stötbotten, vilken
är inskruvad baktill samt har till
ändamål att motstå krutgasens tryck
bakåt och utgöra ett stöd för dess
verkan på projektilen. Den är plan
framtill och bakåt förlängd till en stjärt,
genom vilken korsskruven
går och fäster pipan vid gevärsstoc-
ken. På de slätborrade gevären har
svansskruven en upphöjning, korset,
med däri urfilad siktskåra. På nyare
mynningsladdningsgevär är
svansskruven framtill urborrad till samma
kaliber som pipan och kallas då
patentskruv.
Svartbenta strandpiparen, se
Brockfåglar.
Svartfågel kallas understundom
korp, kråka och skata.
Syarthakad buskskvätta, se
Trastfåglar.
Svarthakedopping, se
Doppingsläktet.
Svarthalsad dopping, se
Doppingsläktet.
Svarthätta, se Sångare.
Svartkråka, se Kråkfåglar.
Svartmagad räv, se Rävsläktet.
Svartmes, se Mesfåglar.
Svartpannad törnskata, se
Törnskat-fåglar.
Svart råtta, se Råttdjur.
Svarträv, se Rävsläktet.
Svart rödstjärt, se Trastfåglar.
Svartsnäppa, se Snäppfåglar.
Svart stork, se Storkar.
Svarttärna, se Tärnor.
Svenska Björn, en samling klippor
och grund, som utgör Stockholms
skärgårds yttersta förposter mot öster.
Sedan 1868 är omkring 9 km. ö. s. ö. från
dessa grund utlagt fyrskeppet
"Svenska Björn", med två fasta vita fyrar
och ångmistsirén.
Svenska Foxterrierklubben bildades
1903 på initiativ av dir. Gustaf
Håkansson.
Svenska Gordonsetterklubben
bildades den 19 januari 1907.
Svenska Irländsk-Setterklubben
bildades den 15 sept. 1910 under
ordförandeskap av kammarherre frih. Fr. von
Essen.
Svenska jägarförbundet stiftades d.
3 april 1830 och hade till syftemål att
främja jakt yrkets anseende,
jaktlagens efterlevnad och ändamålsenlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
