Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Svärmare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
SVÄRMARE—SÄLFÄNGST
400
den, då de, utan att åtlyda jägarens
lockning, sträcka långt ut på fältet i
hastig fart.
Svärmare nyttjas för att utdriva räv
eller andra djur som gått under. Böra
tillhöra jaktväskans inventarium.
Svärta, se Änder.
Syfilis hos harar, se Pyämi.
System. En mångfald olika system
med en massa olika förreglingar av
piporna i systemlådan finnas. Med 1.
utan kryssbult, med 1. utan "sidoöron".
Dessa sista utgå från stötbottnarne och
gripa på båda sidor in i piporna. De
bilda en stark och praktisk förregling
i horisontalplanet och stärka, då de
äro väl gjorda, pipornas förregling i
hög grad. För att öppna systemet
användes en s. k. nyckel. På gevär av
äldre typer låg den under eller vid
sidan av varbygeln. "Underlever" 1.
"Side lever". Den nyaste och bästa
konstruktionen är den s. k. "Toplever",
där nyckeln ligger emellan hanarne.
Sångare, fam. Sylviidae, med ett
flertal släkten och arter hos oss.
Gransångare, Phylloscopus
col-lybita abietina Nilss., häckar från
norra Svealand över hela Norrland,
lövsångaren, P. sibilatrix Bechst.,
allmänt över hela Sverige,
grönsångaren, P. sibitatrix Bechst.,
allmän i Svea o. Göta land, även
flerstädes norrut, nordiska lövsångaren,
P. horealis Bias., i nordligaste Norrland,
svarthättan, Sylvia atricapilla
L. i hela Sverige i skogar, lundar,
trädgårdar och parker,
törnsångare n, S. sylvia L., till södra Norrland,
trädgårdssångaren, S.
sa-licaria L., så långt träd växa,
hökfärgade sångaren, S.
niso-ria L., i Skåne, på Öland och Gottland,
ärtsångaren, S. curruca L.,
regelbundet till norra Jämtland, b
a-stardnäktergalen, Hippo-lais hippolais L., til lmellersta
Norrland, rörsångaren,
Acrocepha-lus streperus Viell., till Stockholms-
trakten; den fäster sina bon mellan
vassrör. Kärrsångaren, A.
palustris Bechst., i södra Skåne, s ä
v-sångaren, A. schoenobænus L.,
upp till översta Lappland,
järnsparven Accentor modularis L.,
mest över hela landet, allmännast från
Härjedalen norrut.
Sånglärka, se Lärkor.
Sångsvan, se Svanar.
Sångtrast, se Trastfåglar.
Såt, benämning på det område, som
vid klappjakt av jagas för varje drev.
I allmänhet användes denna
benämning vid mindre drev, såsom på
rådjur, hare och fasan, varemot vid
större drev- och klappjakter, såsom
älgdrev samt de förr brukliga stora
björn-och vargskallen områdena vanligen
kallas "jaktplats". Om man vid
klappjakt vintertid ringar eller "vänger"
områden för att sedan, om villebråd
finnes inne, avklappa desamma,
benämnes ett sådant område även
"vånge".
Sädesärla, se Ärlor.
Sädgås, se Gåssläktet.
SäUskapshundklubben, se Svenska
Sällskapshundklubben.
Säker. En säker hund, en
väl inövad hund.
Säkring. För att förhindra att skott
avgår genom olyckshändelse äro de
flesta jaktgevär numera försedda med
en anordning som omöjliggör detta.
Oftast verkställes säkringen genom en
liten skiva uppe på kolvhalsen.
Av alla säkringar på
hammerlessge-vär är säkringen på kolvhalsen den
för flyktskytten händigaste och bästa.
Ett handgevär skall hava i
halv-spänn återspringande hanar. Hanar i
halvspänn få ej på villkor kunna
sättas i funktion genom dragning i resp.
tryck.
Sälfångst. I enlighet med riksdagens
beslut har regeringen 13 maj 1918
utfärdat förordning, varigenom förbudet
att använda sax vid fångst av sälhund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
