- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
401-402

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sälhundar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

401

SÄLHUNDAR—SÄTTA

402

upphävdes för Gävleborgs,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Frigivandet avser sax som är
gillrad under vattenytan och gäller
t. v. från och med den 13 maj 1918 till
och med den 31 maj 1919.

Sälhundar 1. sälar. Ordn.
Pinnipedia äro vattenrovdjur med fyra
fenlika, klobärande fötter. Kroppen är
spolformig, bakåt avsmalnande, med
kort hårklädnad utan bottenull.
Späck-lager under huden. Fingrar och tår
5. Svansen kort. De leva och hämta
sin föda i vattnet samt äro starkt
tillpassade för ett dylikt levnadssätt.
Näsborrarne kunna slutas, när djuren
dyka. Ytteröron saknas (eller äro
ytterst obetydliga). De röra sig med
svårighet på land eller på isen, där de ,
vila. Sälarne äro nära besläktade med
landrovdjuren och förenas numera
vanligen med dem, blott avskilda
såsom en underordning. I Sverige
finnes endast en familj sälhundar,
Phocida e, vilken har
baklem-marne alltid bakåtriktade. Familjen
omfattar två svenska släkten:
säl-hundssläktet, Phoca, och
Gråsälsläktet,
Halichae-r u s. Hos det förras arter är nosen
kort och dess spets mellan
näsborrarne är naken. I Sverige finnas 2 arter
knubbsälar, Ph. vitulina
L., som är ovan gråvit 1. grågul med
talrika mörka fläckar, som ofta mer 1.
mindre sammanflyta, isynnerhet på
ryggen och hos yngre djur, undersidan
ljusare, utan eller med få fläckar. Från
nos till svansspets 1500—1800 mm. Den
nyfödda ungen är gulvit. Knubbsälen
är en kustform, som förekommer i
södra Östersjön till Gottland, sällan så
långt norrut som till Södermanland,
vid syd- och västkusten allmännare.
Ungen födes vanligen i juni och fäller
strax den vita dräkten. Vikaren
eller den ringlade sälen, Ph.
hispida Schreb, är till färgen
mörk, grå, svartgrå eller mörkbrun,

med vita eller gula ringformiga
teckningar, som ofta sammanflyta.
Undersidan är ljusare, med eller utan
fläckar. Pannan mellan ögonen ytterst
smal, ofta blott en skarp kant. Från
nos till svansspets 1200—1600 mm.
Vikaren som lever av fisk och kräftdjur
förekommer från Bottniska viken till
Östergötland. Nästan aldrig vid
västkusten. Ynglar i februari—mars. —
Hos Gråsälsläktet,
Hali-c h o e r u s, är nosen lång, dubbelt
längre än avståndet från öga till öra,
i synnerhet hos äldre hanar räckande
ett gott stycke framom
underkäksspetsen. Nosspetsen hårig. Pannan
ganska bred. Endast en art finnes: Grå.
sälen, Halichoerus
gry-p u s F a h r, är till färgen rätt
växlande, vanligen grå med något
silverglans och strödda mörka fläckar;
huvudet smutsigt gulvitt 1. grågult utan
fläckar. Stundom är bottenfärgen
mörkare och fläckarna talrika,
sammanflytande, även helsvarta
varieteter förekomma. Honorna äro vanligen
ljusare. Ungarne gulvita. En
gammal hane kan bli 2000 mm. och
däröver. Gråsälen finnes runt Sveriges
kuster. I Östersjön ynglar den i
februari—mars, i Nordsjön däremot i
september—december. Han är ett svårt
skadedjur för fisket.

Säte. Om jägaren upptäcker den
sittande haren och skjuter densamma,
innan den springer upp, kallas detta
att skjuta haren "på sätet". Detta
sätt begagnas ofta av vår allmoge vid
harjakt på spårsnö utan hund;
idrottsjägaren skjuter haren "i uppsprånget"
eller släpper stövare på den
uppspårade och uppstötta haren.

Sätt, en kull harungar. Honan
(sätt-honan) sätter vanligen tre kullar 1. sätt
årligen.

Sätta. 1. Hjortdjuren sägas sätta
sina horn, då efter fällningen av de
gamla nya växa i stället. Ex.
hjorten har i år satt 14 spetsar. 2. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:41:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktlex/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free