Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Trastfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
TRASTFÅGLAR—TRÄA
424
och sedan att apportera först kokta
och slutligen råa ägg. Därpå följa
ap-porterövningar med kråkor och
slutligen med en levande duva, vars vingar
äro sammanbundna. Då hundar, som
skada villebrådet, vanligen äro
skott-ivriga, så måste man också driva
skottivern ur hunden.
Trastfåglar, fam. Turdiae, med flera
släkten och arter. Snöskatan,
Turdus pilaris L., häckar ofta
kolonivis över hela landet, d u b b e
1-trasten, T., viscivorus L.,
sparsamt över hela landet,
sångtrasten 1. taltrasten, T. musicus
L., väl känd över hela landet för sin
vackra sång,
rödvingetras-t e n, T. iliacus I., oftast i Norrland,
häckar ofta på marken 1. på stubbar;
ringtrasten T. torquatus L.,
häckar i våra fjälltrakter samt i
Bo-husländs skärgård och norra Halland;
koltrasten, T. merula L., till
södra Lappland, förr en skygg
skogsfågel, häckar den nu inne i städernas
planteringar; stenskvättan,
Saxicola oenanthe L., över hela landet,
även i fjällen; buskskvättan,
Pratincola rubetra L., mest över hela
landet; svarthakade
buskskvättan, P. rubicola L.,
anträffats ett par gånger (i Malmö och
Göteborg) ; rödstjärten,
Phænicu-rus phænicurus L. över hela landet;
svarta rödstjärten, P. och_
rurus gibraltariensis Brehm, häckat
sällsynt i Skåne och enstaka ända till
Kvickjokk; näktergalen, Aedon
luscinia L., i södra och undantagsvis
i mellersta Sverige; b 1 å h a k e n,
Cya-necula suecia L., i fjälltrakterna, r ö
d-haken, Dandalus rubecula L., mest
över hela landet; strömstaren
Cinclus cinclus L., över hela landet
Boet mellan stenar under broar,
mellan stockar o. s. v.
Tretåig hackspett, se
Hackspettfåglar.
Tretåig mås, se Måsar.
Trikiner (Trichinella spiralis) ha
iakttagits hos grävling, räv, iller, mård
igelkott, björn, dessutom hos hamster
och vildsvin, vidare hos tamsvin,
hundar, kattor, råttor och möss. De äro
små rundmaskar, vilka som könlösa
larver leva i de nämnda djurens
muskelkött. Ätes trikinhaltigt,
otillräckligt kokat 1. stekt fläsk av människan,
utveckla sig därvarande parasiter till
könsmogna tarmtrikiner med ändlös
förökelse, och vilka tränga in i
människans muskler och orsaka svåra
sjukdomsyttringar, ibland även döden.
Trikinernas spridning sker mest
genom råttor och möss.
Tro. Djuret tror väl
(säkert) för hund säges, då det
låter hunden komma sig helt nära,
innan det tager till flykten.
Motsatsen: tro d å 1 i g t. Före utbrottet
av oväder brukar månget vilt tro
dåligt, men tror det dåligt utan denna
anledning och mot sin vana, så kan
jägaren sluta sig till att det blivit
oroat av tjuvskyttar eller lössläpp ta
hundar och bör då taga sina mått och steg
därefter.
Trolle, Nils, frih. l:ste
hovjägmästare, f. 59. Trollenäs, jägare,
framstående jaktvårdare.
Trycka. Haren och vissa fåglar
t r y c k a, då de i stället för att
springa eller flyga undan söka gömma
sig genom att huka sig ned på
marken, därav: trycka hårt (lätt).
Trycke. Tryckpinne, den delen av
gevärslåset, varpå man drager med
pekfingret, då hanen skall nedfällas.
Trångborrning kallas det slags
gevärsborrning vid vilken pipan är
trängre framemot mynningen än i den
övriga delen.
Träa säges om fågel, då han efter
uppslaget åter sätter sig i träd. — Om
björn och lo säger man att de gått
upp 1. gått i träd, även
t r ä a t.
Trädgårdssångare, se Sångare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
