Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Trädgårdssångare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
TRÄDGÅRDSSÅNGARE—’TÄCKNING
426
Trädlärka, se Lärkor.
Trädkrypare, fam. Certhiidae,
representeras hos oss av en art,
trädkryparen, Certhia familiaris L.,
som förekommer över hela landet
ungefär till mitten av Norrbottens
skogsland.
Trädpiplärka, se Ärlor.
Träffpunktläget, se Inskjutning.
Tuberkulos förekommer sällan hos
det vilda. Fångna rådjur och vildsvin
falla lätt offer för denna sjukdom.
Allmännare är fågeltuberkulosen. Den
orsakas av tuberkelbacillen, som mest
kommer in i djurkroppen genom
tarmkanalen. Den kroniskt
förlöpande sjukan kännetecknas genom
bildning av knölar, huvudsakligen i
lungor, lever och körtlar samt på
bröst-och bukskinnet. Se även
Pseudotuber-kulos.
Tung hund kallas en
grovbygd hund, som söker långsamt.
Tunnörade Fladdermussläktet, M y o.
tis, se Fladdermöss.
Turturduva, se Duvor.
Tvillingar, två foster, som samtidigt
utveckla sig hos samma moder,
härstamma antingen från två skilda ägg,
som samtidigt eller efter varandra —
en möjlighet som ej kan uteslutas —
blivit befruktade, eller ock från ett
ägg, i vilket två fullständigt skilda
foster anläggas. Härstamma de båda
fostren ur skilda ägg, ha de sina
särskilda ägghinnor; de ur ett ägg sig
utvecklande ha åtminstone den s. k.
cho-rion (åderhinnan) gemensam.
Tvättning av händerna med harblod
säges göra skinnet finare och
mjukare än med någon tvålsort och
vat-ten(?)
Tykobrahedagar kallas vissa dagar
av året, vilka förr betraktades med
vidskeplig fruktan, så att man på
dem hälst avhöll sig från varje
företag av vikt; att sådana dagar gå ut
på jakt var otänkbart. De ha fått sitt
namn efter den store danske
astronomen Tyko Brahe (1546—1601) som
dock aldrig haft något att skaffa med
deras bestämmande. De svenska
ty-kobrahedagarne (33 till antalet)
uppges vara följande: i jan. 1, 2, 4, 6, 11
(den värst förhäxade av alla), 12 och
20; i febr. 11, 17 och 18, i mars 1, 4, 14
och 15; i april 10, 17 och 18; i maj 7,
15 och 18; i juni 6; i juli 17 och 21; i
aug. 2 och 10; i sept. 1 och 18; i okt.
6; i nov. 6 och 18; i dec. 6, 11 och 18.
Bondepraktikan förmäler, att den som
på någon av dessa dagar faller sjuk,
får bot antingen snart eller aldrig, den
som då födes, lever icke länge eller
råkar i stort armod; den som trolovar
sig eller håller bröllop, får inga barn;
de som ge sig ut på resor, komma
sällan hem, o. s. v. — Numera brukar
man uttrycket "Tykobrahedag" halvt
skämtsamt om en dag, under vilken
man är synnerligen utsatt för
motigheter och förtret, t .ex. att under en
jakt göra idel bomskott på fina
tillbud och sen tappa pluntan i sjön,
skjuta hunden i st. för haren etc.
Typ, sammanfattningen av alla de
för en större grupp av organismer
karaktäristiska egenskaperna. Inom
systematiken har man därför använt be.
nämningen typer för att beteckna
systemets högsta kategorier:
djur-eller växtstammar. Inom den
beskrivande zoologien och botaniken
betecknas det exemplar, på vilket
uppställandet av en ny art, underart, varietet
etc. grundas, typ, typexemplar eller
originalexemplar.
Täckning, 1. tager jägaren, då han
ute på marken gömmer sig för
villebrådet; 2. kallas också varje
skogsdunge, med säd bevuxet åkerfält o.
dyl., som döljer villebrådet för
jägaren; 3. i fråga om hagelskott haglens
fördelning. För att kunna bedöma
denna, skjuter man på 35 m. avstånd
mot en skott-tavla, försedd med en
cirkel av 75 cm. diameter. Ju mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
