- Project Runeberg -  Jaktlexikon : praktisk uppslagsbok för jägare och naturvänner /
473-474

(1920) [MARC] Author: Alarik Behm - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - Ädel är jakten - Ädelfasan - Ägg, se Befruktning och Fågelägg - Ägrett - Älg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ä



Ädel är jakten, den rätta,
storsinnade jakten, det ätbara villebrådet, en
jakthund av ren ras. Man begagnar
detta uttryck framförallt, då man talar
om ”den ädla hjorten”, den ”ädla
jakten”.

Ädelfasan, Ph. colchicus, se Fasaner.

Ägg, se Befruktning och Fågelägg.

Ägrett, egentl, ett slags häger;
fjäderbusken (de långa nackfjädrarne)
på hägrar och andra fåglar; prydnad
av fjädrar eller i form av en
fjäderbuske; i bukettform infattat
huvudsmycke av juveler, ädelstenar o. s. v.

Älg, Alces alces L., enligt Blasius
rättare Alce, en hjortart, som anses
bilda ett eget släkte, vilket visserligen
i så många avseenden också avviker
från de övriga cerviderna, att man
med allt skäl kan låta det intaga en
från dessa skild plats.

Kroppens skapnad utmärker sig
genom den ansenliga höjden vid
bogarna och den betydligt mindre vid
bäckenet. Huvudet är stort och klumpigt
med starkt nedböjd nos och
nedhängande överläpp, nosryggen nästan
helt och hållet hårbevuxen. Ögon och
tårgropar äro relativt små, öronen
däremot långa, man skulle nästan
kunna kalla dem åsneartade. På den
korta tjocka halsen förlänges det
sträva, tämligen sköra håret till ett slags
man. Hos båda könen finnes också en
från strupen nedhängande skägglik
hårtofs, benämnd skägget, som hos
den äldre hannen sitter på en vomlik
hudpung, vilken är föga utvecklad
eller alldeles fattas hos honan.
Svansen är kort, benen långa; de sluta med
smala, spetsiga, långt kluvna klövar,
till vilka de tämligen lågt sittande och
sig därför i mjuk mark avtryckande
lättklövarna sluta sig. Sommar- och
vinterdräkt skilja sig föga åt med
avseende på färgen. Den förra är på
själva bakkroppen mörkbrun, på
halsen och i synnerhet på huvudet något
mörkare och övergår vid munnen
något i grått, men är tämligen
varierande. Undersidan av kroppen är liksom
benens insida och nedre del vitgrå.
Om hösten övergår hela färgtonen
mera till grått. Kalven är tämligen
enfärgad rödbrun, utan de eljes hos
hjortarterna vanliga fläckarna. Älgens
dimensioner äro ansenliga. Stora
gamla hanar kunna ha en höjd av
21/2 m. vid bogen, en kroppslängd av
ungefär 3 m. och en vikt av 600 kg.
Honan är jämförelsevis mindre, men i
alla fall vida kraftigare och tyngre än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:26:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jaktlex/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free