Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - Änder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket otympligt och i upprätt
ställning; deras kropp är kortare och
tjockare än gräsändernas och deras rygg
plattare, så att den föga höjer sig över
vattenytan, då de simma.
Rödbruna dykanden
(Ny-roca nyroca Güld). Längd 37 cm.,
stjärt 5,2, näbb 4,8, tars 4, mellantån
6—6,5 cm. Den smala vingspegelns
övre del vit, dess nedre del svartbrun;
på den föga välvda näbben skjuter
pannans fjäderklädnad in med en
spets. Hanen har i praktdräkten
huvud- och nackfjädrar, som kunna resas
upp till en kort fjäderbuske. Hans
huvud, hals och kräva äro brunröda
med en vit fläck på hakan och en
svartbrun ring mitt på halsen. Den
övre sidan är svartbrun med gulaktiga
strimmor ända till ryggens nedre del;
denna och de övre stjärttäckfjädrarna
äro svarta, vingpennorna och stjärten
svartbruna; den vita buken övergår
bakåt i brunsvart, de undre
stjärttäckfjädrarna äro vita, näbben blågrå med
svart nagel, foten blågrå, simhuden
svart, iris vit. Om sommaren är hanen
lik honan, som har brunt huvud,
främre delen av halsen grårödaktig,
svartbrun övre rygg, brun kräva och
grönaktigt gråbruna vingar.
Visserligen bebor denna and mycket
vattendragen i sydöstra Europa, men hon
häckar även i Tyskland, isynnerhet i
djupa tätt bevuxna dammar och
insjöar. Hon går åt norr knappast längre
än till Danmark, söderut förekommer
hon i Nord-Afrika, Arabien, Mindre
Asien o. s. v. I Sverige endast
tillfälligtvis. Hennes vita vingspegel och de
vita nedre vingarna sticka livligt av
mot den mörka färgtonen och göra
henne lätt igenkännlig. Äggen
grågula, kort ovala, storlek ungefär 52 : 38
mm.
Brunanden (Nyroca ferinaL.).
Längd 40 cm., stjärt 6,5, näbb 4,8, tars
4,2 cm., mellantån 6,4 cm.
Vingspegeln är ljust askgrå. Den gamle hanen
har i sin högtidsdräkt rostrött huvud
och den övre halsen roströd, den övre
delen av ryggen svart, den nedre
delen, skuldrorna och
vingtäckfjädrar-na ljusgråa med mörka
cigzagtecknin-gar; vingpennor och stjärt bruna;
krä-van och bröstet svarta; bröst- och
bukfjädrar grå med zigzigteckningar, som
försvinna mot mitten; under gumpen
och de undre stjärttäckfjädrarna
svarta; näbben gråblå, svart vid roten och
Tyskland i stora, men oordnade skaror,
simhuden nästan svart; iris gulröd.
Efter ruggningen äro hals och huvud
mera bruna, vitaktigt framför ögat;
den övre framsidan svartbrun med
gulaktiga fjäderbräm; bröstet är
vit-och gråfläckigt, översidan är
skiffergrå. Honan liknar visserligen hanen
i den senare dräkten, dock är hon
mera brun även på huvudet.
Brunanden häckar hos oss isynnerhet i
östra Svealand, Öland, Gotland m. fi.
ställen. Hon fordrar som dykanden
större och mera djupa vattendrag. Åt
norr går hon ej långt, hon fattas t. ex.
på Island. Hon förekommer talrik i
Sydosteuropa och det dit gränsande
Asien. I okt. och mars draga de i
Norden häckande brunänderna genom
Tyskland i stora men oordnade skaror.
8—10 ägg, mest gröngråa, storlek 55 :
31 mm. Födan huvudsakligen
vegetabilisk, därför är brunandens kött
välsmakligare än de andra
dykändernas.
Rödhuvade dykanden.
(Nyroca rufina Pall.). Vingspegeln
vitgrå, på den undre och bakre sidan
mera grå. Längd 50—60 cm., stjärt 7,
näbb 5, tars 4,5 cm. Hanen har i
praktdräkt en fjädertofs, som består av
det övre huvudets och nackens
förlängda fjädrar. Huvudet och den övre
halsen äro roströda, hjässan är
gulaktig, en smal strimma i nacken,
nedre halsen och bröstet äro kolsvarta,
den övre sidan är gråröd med en vit
fläck på vardera skuldran, gumpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
