- Project Runeberg -  Skildringar från Jaktstig och Turistled. En öfversikt av nordisk idrott /
5

(1894) Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förestått densamma. Den har innehållit ej
mindre en mängd rena jaktlifsskildringar af
våra bästa förmågor, än ock en del i
faunistiskt afseende betydelsefulla uppsatser, som
gjort tidskriften till en värdefull källskrift för
zoologen. Före 1885 har likväl vår
jaktlitteratur varit skäligen fattig. Visserligen
utgåfvos från trycket flere anvisningar att
dressera hundar och sköta bössan, någon
mindre handledning vid jakten på olika djurslag
etc., men det är först vid denna tid
som mera lättlästa, samlade skildringar från
skogar och marker yppa sig. Ett försök i
denna riktning var bibliotekarien, d:r R.
Bergströms
år 1859 utgifna Kalender för jägare,
men denna måtte hafva funnit blott få
afnämare, ty den upphörde med »första årgången».
Omkring 1885 började emellertid den afgjorda
ebben i jaktlitteraturens flöde — hvad
beträffar själfva jaktintresset och skyttet, hade det
väl ändå aldrig rådt någon sådan — att bytas
i en riklig, produktiv strömning. Jägmästare
C. Ax. Hollgren publicerade nu sina Fåglarnes
språk
(1884) och Från skogarnes djup (s. å.),
hvilka ur en naturälskares synpunkt värdefulla
arbeten sedan följts af Skärgårdsjaktens vård
(1890) och tvenne samlingar Skogsvetenskapliga
och jaktzoologiska utflykter
(1888 och 1891).
Kaptenen O. B. Rydholm, till hvars flitiga
verksamhet vi framdeles återkomma, utgaf år
1889 en präktig redogörelse för svensk Jakt
med talrika teckningar af Bruno Liljefors och
Georg Arsenius (n:o 6 af Illustreradt bibliotek för
idrott
, redig, af dåv. kaptenen Viktor Balck).
Jägmästare Eug. Hemberg publicerade en till
tyskan öfversatt, för turistpubliken afsedd
Jagd- und Fischersport in Skandinavien (Gtbg
1887). Affattade i ännu mer populär form
och ur litterär synpunkt vida värderikare äro
de framställningar från jägarens ströftåg ute
i bygderna, som hafva Gustaf Schröder,
»Hubertus» och »Paul Waldmann» att tacka för
sin tillkomst.

Gustaf Schröder. För några år sedan
visste ingen — en trängre jägarkrets och
somliga af dalabygdens »träförädlare» likvisst
undantagna •— hvem denne G. Schröder
egentligen var. Nu på gamla dar har emellertid
personen ifråga vändt sina brokiga erinringars
rågade fjärding upp och ned samt gång efter
annan i berättelseform återgifvit sina minnen
från friluftslifvet i skog och mark —
framställningar, som genom sin liffullhet, påtagliga
naturtrohet och populära form vunnit gehör
och genklang äfven hos icke-jägare.

G. Schröder har på helt kort tid blifvit
ett lika kändt som välkändt författarnamn,
hvars rättframma skildringar redan öfvat ett
godt inflytande både i jägarlag och
annorstädes. Där nämligen jägaren kan genom korrekt,
underhållande teckning af natur och folk måttfullt
utfylla själfva jaktpassagens ofta skäligen
torra stoff, där blir han också genast något
mer än blott och bart den »tappre
björndödaren» eller den »duktige harskytten», där
kan han vänta att finna ett öppet öra äfven
hos dem, som knappast lossat ett skott eller
drifvit jakt i större utsträckning, vänta att
blifva en kär gäst hos alla vänner af natur
och naturlighet.

Det är just kännedomen om denna
berättandets konst — hvilken åter vittnar om
författarens eget skaplynne — som jag tror
hafva förskaffat Schröder hans med hvarje
nytt arbete ständigt växande popularitet.
Känslan af behof efter något dylikt friskt och
skogsdoftande inom bokvärlden har väl för
öfrigt genast gifvit utslag till författarens favör.
Visserligen äro jakterna i och för sig själfva
värda all uppmärksamhet, ty nästan hvarje
utflykt synes ju hafva gifvit en respektabel
skottlista på både hög- och lågvildt samt
orsakat intressanta jaktzoologiska iakttagelser,
men det är det ursprungliga, enkla,
omedelbara, natursanna i framställningen, som beredt
Schröders böcker plats äfven annorstädes än
hos jägaren ex professo, hos dem nämligen,
hvilka njuta mera af de ur rama verkligheten
säkert fångade och lefvande åskådliggjorda
bilderna, själfva friluftsstämningen öfver det
hela, än af jaktresultaten, som måhända ibland
torde vara hågkomna med åldringens kända
förmåga att »skära till i växten» och jägarens
om än aldrig så omedvetna böjelse att göra
ungefär detsamma.

Hr Schröder synes nu hafva nått bottnen
i fjärdingen, ty erinringarne från de talrika
jakter, i hvilka han tagit del, tyckas föreligga
slutbehandlade i de fem samlingar af
uppteckningar, af hvilka alla utom den första utgifvits på
Albert Bonniers förlag och af Bruno Liljefors
blifvit prydda med innehållsrika titelvinjetter:
Minnen från skogarne. Jakter (deb. arb. Sthlm
1888), Minnen frän mitt jägarlif (Sthlm 1889),
Jaktminnen från skog, fjäll och sjö (Sthlm 1890),
Jaktminnen från skog och slätt (Sthlm 1891) samt
Från pojk- och gubbåren. Jakt- och
fiskehistorier
(Sthlm 1894). Dessutom har herr
Schröder i samma ämne 1891 offentliggjort en
hjälpreda i Svenska Jakten, som emellertid ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 20:06:50 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktturist/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free