- Project Runeberg -  Skildringar från Jaktstig och Turistled. En öfversikt av nordisk idrott /
7

(1894) Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flottare och skogsarbetare, de där få bära
dagens tunga för en lågt tillmätt penning och
gifva sin bästa kraft i andras tjänst för att
kunna berga lifhanken. Men lyckas någon
slå sig igenom och efter årslånga mödor bilda
ett blygsamt litet nybygge inne i Värmlands
eller Dalarnes skogsbygd, har författaren ej
försummat att framhålla ett dylikt glädjande
fall, och man hör honom här gifva sin forne
medhjälpare från flottningen eller
timmerdrifningen de mest sympatiska loford.
Berättelserna röra sig äfven kring olika former af
skogsköp i nyssnämnda provinser, och här
har förf. lämnat åtskilliga detaljerade
upplysningar af bestående värde. En äkta,
oförfalskad doft af skogslifvets besvärligheter och
härligheter träder i detta underhållande arbete
läsaren till mötes från hvarje sida.

Till julen 1893 utgaf Gustaf Schröder
en bok, hvilken har alla betingelser för att
mäktigt tilltala en äfventyrslysten ungdom —
och äfventyrslysten är ju ungdomen i allmänhet.
Också »stort folk» har emellertid
odeladt nöje af bekantskapen med detta nya
arbete. Hvarken mer eller mindre än
traditioner från finnarnes första invandring till
mellersta Sveriges skogar utgöra ämnet för
dessa romantiserade skildringar, sammanförda
under namnet Örjan Kajland och hans pojkar.
Häftet inledes med några historiska notiser,
hvilka hämtats från fullt sakkunnigt håll, och
sedan följer en färgrik berättelse om Örjans
från Savolaks samt hans söners märkliga öden.
Det är inga småsaker, som dessa alla under
sitt fria vildmanslif åstadkomma med bågar
eller andra primitiva skjutvapen inne i djupa
skogarna. Tjäderfågel, orrar, loar, älgar,
vargar och björnar stupa massvis — Sverige
var minsann den tiden ej så vildtfattigt som
nu, och att lefva af jakt gick då mycket väl
för sig. Äfven om sådana trefliga, numera
i vårt land omöjliggjorda saker som jakt på
bäfver och vildren talar författaren, och han
låter till och med sina hjältar fiska dyrbara
pärlor och upptäcka silfverstreck. Ändtligen
blifva Örjanspojkarna bofasta, timra sig ett
nybygge inne i vildmarken, fälla timmerskog
och odla svedar. Hur det är, uppstå likväl
tvistigheter mellan de ursprungliga värmlandsbönderna
och finnarna, hvilka senare betraktas
såsom fräcka inkräktare, och dessa tvistigheter
afgöras i näfrättens tid vid den kränktes
och angripnes egen värjo med öppet våld —
dessa skildringar, liksom ock de från skogsströfvarlifvet,
äro präglade af all möjlig kraft
och trohet i framställningen. Kommer en
fortsättning af dylika berättelser från
finnbygden, blir därför denna helt säkert lika
begärlig som den föreliggande samlingen, hvars
upplaga lär hafva blifvit slutsåld på omkring
14 dagar, hvilket är ståtligt nog i vår lilla
bokmarknad.

Schröders sista bok i välkändt format och
såsom vanligt prydlig utstyrsel kom ut för
ett par veckor sedan under titel Från pojk-
och gubbåren
. Det är en ganska vacker
efterskörd af minnen från jaktfärder och
fiskturer, som här serveras — ur rent jaktlig
synpunkt är emellertid arbetet föga tilltalande
med sina massor af harar på hvarenda
sätervall, sitt beständiga krypskytte och den
evinnerliga, omfångsrika matsäcken med alla
möjliga slags jaktpluntor. Boken verkar som en
upprepning af alla de föregående och —
jaktminnena i all möjlig ära — synes mig
afslöja sträfvandet att åstadkomma hvad man
med ett fult ord kallar »spaltfyllnad». Sitt
gifna värde som en kulturhistoriskt intressant,
fosterländsk läsning har dock arbetet alltid.

Hubertus är likaledes boren i seklets
morgonväkt. Pseudonymen, långt ifrån
anspråkslös, döljer en pensionerad kapten
Mauritz Norlin, hvilken i Jaktminnen och
äfventyr
(Sthlm 1888) samt På jaktstigen och
sjön
(Sthlm 1892) berättar sina erinringar
från högsommarmorgnar och höstdagar, med
bössa och hund som sällskap i skogen eller
vid sjön. Jakten har ju också med rätta
städse blifvit hållen för en ridderlig, kroppsöfvande
och fosterländsk idrott, i hvilken det
höfves käcka och raska svenska män att vara
väl förfarna — rullan öfver jägarstammen
upptager så t. ex. namnen på ganska många
af landets officerare — och det »skrifna
ordet» har ju det afgjorda företrädet
framför det »oskrifna», att det kan gifva säkrare
stöd åt hågkomsten af minnesvärla
upplefvelser samt att det dessutom kan tränga vida
’omkring och förnöja, undervisa och uppbygga
medbröder af samma anda. Hubertus’
jaktskildringar tillgodose förträffligt dessa syftemål
och äro i allmänhet ganska sympatiska, ehuru
de på långt när ej äro af samma värde som
Schröders. Det hvilar en gemytlig, ungdomlig
^uppfattning öfver de lättlästa arken,
samtidigt med att en gammal, välbepröfvad
jägarton talar ur hvarje liten berättelse, och förf.
röjer esomoftast sin varma kärlek till naturen,
sin hängifvenhet för det friska lifvet i skog och
mark. Stilen är visserligen ej af det moderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:02:02 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktturist/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free