- Project Runeberg -  Skildringar från Jaktstig och Turistled. En öfversikt av nordisk idrott /
9

(1894) Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi då och då förmärka varmhjärtade uttryck
i litteraturen. Jaktfärderna få härigenom ett
allsidigt uppbyggande innehåll och vida flere
moment, stärkande och lifvande till både själ
och kropp, än de tillförne ansetts ega.
Resultaten af detta slags jaktlif kommer ej endast
att yttra sig i en långt drifven
skjutskicklighet utan också i naturkännedom,
kroppslig kraftfullhet och själslig spänstighet
samt, först och sist, i kärlek, förstående kärlek
till natur och folk. Våra ungdomars tidiga
och trägna umgänge med naturen är det
nämligen, som har sig förbehållet att dana
ett andligt och fysiskt friskt släkte, värdigt
medlemskap af det stundande seklet, som vi
vänta så mycket af.

Naturligt är, att »Från skogar och hagar»
liksom hvarje annat arbete med jaktskildringar
innehåller en hel del uttryck, som måhända
äro svåra att förstå för »laici». Det är
nämligen så, att jaktlifvet och naturströfvandet
danat en alldeles särskild terminologi, af
hvilken dess ämnessvenner begagna sig, och som
naturligtvis ej är hänförlig till
provincialismernas brokiga gebiet, ehuru ju termerna te
sig något olika inom skilda landskap. Ej blott
emellertid för allehanda bestyr eller
inträffanden under jaktens utöfvande, men också för
växlande terräng- och skogsförhållanden har
man sålunda ett flertal i det egentliga
riksspråket ej använda benämningar att tillgå,
hvilka man oftast fåfängt söker i ordlistorna,
ehuru dessa senare oupphörligt blifvit
utvidgade. Vi anse oss likväl böra protestera
mot en form sådan som tjellsåg, hvilket heter
källsåg och är liktydigt med källdrag eller ett
parti i skogskanten vid en sankmyr, där vatten
samlats och »sågat» genom fastmarken. Vegetationen
brukar på dylika platser utgöras
af missne (Calla) och vattenklöfver (Menyanthes),
som där frodigt växa i de ofta
»bottenlösa» mossbäddarna. Att stafva gäsa och
genta i stället för jäsa och gänta — eller
hellre jänta — beror väl på ett orthografiskt
förbiseende. Sådana där »småsaker» bör
man emellertid hålla strängt på, ty eljest blir
intrycket ofta stördt såsom i Schröders Örjan
Kajland
med dess bedröfligt tillställda finska
namn och uttryck.

Till julen 1893 utgaf Paul Waldmann
ännu ett dylikt samlingsband, denna gång
under titeln Friluftsbilder. Teckningar från
skogar, sjöar och hagar
. Bidragande till detta,
af allmänhet och press särdeles väl mottagna
arbete voro hufvudsakligen de, som äro
företrädda i det äldre häftet af samma karakter.
Några nya namn anträffas emellertid under
ett par af dessa friluftsbilder: H. Söderberg
och författaren till denna öfversikt.

Rent skönlitterära framställningar från
jaktbanan eller naturen sedd med en
naturälskares ögon hafva dessutom framför allt
lemnats af med. kand. Paul Rosenius, som i
Stockholms Dagblad, Ord och Bild, Ny
Illustrerad Tidning m. fl. st. offentliggjort
synnerligen tilltalande teckningar ur djurvärlden,
samt af professor A. T. Gellerstedt, hvilken
gifvit en mångfald af förtjusande täcka små
fågelstudier. Det sista inom detta fält utkomna
(jag tager mig åtminstone friheten att
själf föra det hit och nämner det ej för
reklamens utan för fullständighetens skull) är
ett arbete: Skogs- och Jägarlif, en del
skildringar af brokigt innehåll, som undertecknad ej
aktat för rof att »komma fram med». Skada
likväl, att omslaget skall vara det bästa i hela
boken — men så är det också Tirén, som
tecknat det, och detta naturligtvis för att
hjälpa upp hvad som brast i fortsättningen!

*     *
*



Norsk jakt. Vårt broder- och naboland
är utrustadt med en ymnig villebrådstillgång,
lika rik som den inom våra egna gränser.
Norge kan dessutom erbjuda en ännu rätt
lönande jakt efter vildren på flere af de
ödsliga fjällvidderna, medan denna djurart hos
oss blifvit alldeles bortskjuten. Björnen, de
djupa barrskogarnas borne drott, ströfvar
också där omkring i såväl skogstrakt som
fjällbygd, varg och järf vandra äfven där i
vildmarkerna på spaning efter rof. Men
framför allt bedrifves ett gifvande rip- och
tjäderskytte. Hvad grannlandets jaktlifsskildrare
angår, äro de fåtaliga om än mycket flera än
hos oss. Norrmännen äro emellertid en nation
som har öppet öga för alla de fördelar, hvilka
ett rationelt öfvadt idrottslif medför. De äro
därför uppfyllda af intresse och nit för de
flesta grenarna af idrott och sport —
särskildt är deras turistväsen mycket utveckladt
och öfverträffar ännu vida vårt. Om det
förra förhållandet vittnar bland litterära
publikationer exempelvis Norsk idrät af Laur.
Urdahl
(Kr:a 1891—92), som här gifvit ett
af A. Bloch förträffligt illustreradt, norskt
motstycke till Balcks redan förut anförda idrottsbibliotek.
Som ett skriftligt bevis för norska
turistväsendets höga ståndpunkt torde få näm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 20:06:50 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktturist/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free