- Project Runeberg -  Skildringar från Jaktstig och Turistled. En öfversikt av nordisk idrott /
10

(1894) Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nas den långa serien af den med rikhaltigt
innehåll och vackra illustrationer försedda
Norsk Turistförenings Aarbog. För att nu
återkomma till de representanter för norskt
jägarlif, hvilka genom litterära alster gifvit sig ett
berömvärdt eftermäle, må vi i främsta rummet
hugfästa forstmestern och naturforskaren J.
B. Barths
långa verksamhet i detta hänseende,
där han afsåg att genom skildringar från
jaktstigen utbreda kärleken till naturen: till
fjällmarken, skogen och älfven. De af hans
arbeten, som hit äro närmast hänförliga, äro:
Naturskildringer og Optegnelser fm mit Jdgerog
Reiseliv
(Kr:a 1877), Den norske Natur,
skildret i Billeder fra Jaktlivet
(Kr:a 1879) och
Erfaringer fra Jakten paa det mindre Vildt i
Norge
(2:den forogede Udg. Kr:a 1891). En
för turistväsendets utveckling lifligt nitälskande
person var under lifstiden forstmestern och
sagotäljaren P. Chr. Asbjörnsen, hvars brokiga
»Eventyr» länge varit en omtyckt läsning.
Bland nu lefvande målsmän inom litteraturen
för jakten hafva vi att nämna den kände
lappetnografen och lingvisten, professor J. A.
Friis
, som bl. a. publicerat det af
fjällstämning genomandade Til Fjälds i Ferierne eller
Jäger- og Fiskerliv i Höifjäldene
(Kr:a 1876;
2:det Opl. 1887). Vidare Sophus Aars: I
Skoven. Erindringer og Billeder
(Kr:a 1886)
samt Skovinteriorer, Naturskildringer (Kr:a 1 890),
produkter af med konstnärsögon uppfattade,
i detalj genomförda friluftsstudier. Anföra vi så
N. I. Gregersens: I Skov og Mark (Kr:a 1884)
samt Fortaellinger og Skisser (Kr:a 1886), F. O.
Guldbergs
vackra, roande berättelser Kringom
Peisen
(Kr:a 1891) och forstassistenten Axel
Hagemanns
stämningsrika naturmålningar och
jaktstycken från Nordlands fjordar och älfvar:
Under Polarkredsen. Naturskildringer og naturhistofiske
Skisser
(Kr:a 1886), hvarefter vi
genomgått det norska jaktbiblioteket så när
som på några volymer, hvilka härröra från
Kristofer Randers, känd äfven såsom
»tendentiös» författare, och innehålla ypperliga natur-
och friluftsskildringar. Sist hafva vi att märka
en skriftställare, hvilken redan hunnit öfver
lifvets middagshöjd och sedan 70-talet gjort
sig känd genom en hel del
»Fortaellinger». Hans namn är Kristian Glöersen. I
jaktväg utgaf denne först ett arbete Fra mit
friluftsliv. Skildringer fra jakten og naturen

(Kr:a 1881), hvilket år 1892 följdes af några
Småting, som den anspråkslösa inre titeln
lyder till det häfte, hvilket å permen bär
rubriken Fra jakten og naturen. Vittnar än
denna senare samling om en ökad säkerhet
i språkbehandling och gruppering af materialet,
är den dock af samma skrot och korn samt
hållen i samma ton som den föregående. Detta
nya litteraturbidrag är försedt med ypperliga
illustrationer af Karl Uchermann.

Kristian Glöersen är en jägare, som ej gärna
sätter ljuset under skäppan eller sticker blosset
in i en tät gran, utan han låter sin stjärna
gladligen lysa och talar samvetsgrant om,
huru mycket vildt som föll under de olika
färderna. Han skildrar liksom många andra
i allmänhet blott sina bästa och lyckligaste
jakter, ehuru det förvisso gifvits sådana, som
varit mindre lönande, men ändå kunnat bjuda
på intressanta tillfälligheter och tilltalande
naturstämningar. Och han har egnat en
särskild afdelning åt en serie märkvärdiga skott,
hvilka han ansett lämpligt att »på detta
numera vanliga sätt» föreviga. Det är
egentligen ripjakterna i björkdungarna på
Tromso fjällmark och annorstädes, som
tilldraga sig största uppmärksamheten förutom
det kulturhistoriskt värde ägande
inledningskapitlet om »overtro blandt jaegere».
Riporna (åtminstone dalripan = Lirypen) och
deras lif synes förf. som sagdt känna väl till
och anför i detta ämne en del goda
iakttagelser. Samlingens sista afdelning, där det
kåserivis ordas om åtskilliga erfarenheter från
flugmetet i älfvarne, är jämväl värd all
uppmärksamhet äfven på den här sidan
gränsfjällen, då vi nämligen hålla för gifvet, alt
nu också fisket kommer att föranleda en del
färder till Västerbotten och Lappland, hvilka
afsides liggande, natursköna bygder genom
Svenska turistföreningens nitiska åtgöranden
nu blifvit skäligen lätt trafikabla för den på
sommarströftåg stadde landsmannen eller
utländingen.

Hvad angår jakten i Danmark, har detta
lilla vildtfattiga land dock att förete flere
intresserade förmågor, af hvilka en del nedlagt
sina studier och intryck i bokform. En
outtröttlig förkämpe för rationel jaktvård och
hundafvel är den från ky.nologiska litteraturen
och nordiska hundutställningar välbekante
Forstkandidat Viggo Möller, som förra året utgaf
ett tänkvärdt arbete om Jagthusholdningen (Kjöb.
1892). Bland rena jaktlifsskildrare märkes
»Bogani» (= Kaptein W. Dinesen), hvilken
lämnat tvenne serier Jagtbreve (Boganis
Jagtbreve
, Kjöb. 1889; Boganis Nye Jagtbreve,
Kjöb. 1892), intressanta, som en gammal
jägarkrönika verkande framställningar från de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 9 20:06:50 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaktturist/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free