Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ukrainas land och folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förening med kallblodig tapperhet och dödsförakt drev dem
långt på krigets bana. Redan på 1570-talet företogo de
plundringståg till Moldau [Wallachiet] och Krim; på sina
lätta »måsar» (tjajki, farkoster, var och en rymmande 60
man) plöjde de Svarta havets vågor, brände Sinope och
hotade själva sultanen under Konstantinopels murar.
Ukraina och zaporogerna voro näppeligen kända i
den svenska litteraturen förr än Karl XII gjorde sin
ödesdigra bekantskap med båda delarna. Petrus Petrejus, vår
förste ryske kulturskildrare, har i sitt vid början av Gustav
II Adolfs regering utgivna arbete mycket sant och osant
att förtälja om tatarerna, men intet om lillryssarna och
visste blott om kosackerna, att »det är ett frijmodigt Folck
uthi Krijgh, alla til Häst och bruka Bogar och Pijlar,
Sablar och temligen långa Glafwer och Spiut. The som
grentza närmest thet Moskowitiske Regemente, haffva uthi
alla punckter then Ryska Religion.»
Det är emellertid förundransvärt, huru pass väl Karl
XII:s fältpredikant Nordberg tog reda på och visste att
bedöma denna för en svensk präst så främmande och helt
visst motbjudande värld. Hans skildring av zaporogerna i
Karl XII:s historia» är ännu läsvärd och överensstämmer i
huvudsak med verkliga förhållandet. Låt oss höra, vad
Nordberg skriver:
>Zaproverne äro ett folck som uppehålla sig på öarna
uti Niepern, 50 mihl nedan för Kiow. De blifwa så
kallade af Porohi, det är forssar eller fall, hwilke å de orterna
skola vara uti strömmen på 13 eller flere ställen. Deras
första ursprung och början skall hafwa warit af förlupna
bönder utur Wolhynien, Podolien, Reussland och andra
orter, hwar til allehanda sladder sig sedermera slagit, at de
blifwit starcke till några 1,000 man. De nära sig med
jagande och fiskande, men mäst med ströfweri på sina
grannar. I begynnelsen hafwa de stadigt legat i håret på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
