Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ukrainas land och folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätt kunna flytta dem från en ort till en annan, och de
livnära sig endast av sin boskap, av villebråd och fiske.
Härav kan man lätt förstå, varför detta härliga land hittills
förblivit obebott norrifrån, och varför det alltid skall vara i
detta skick, om man tar i betraktande de omgivande
folkslagens anlag, särskilt tatarernas.» — Men när Karl Xll
hade sårats i foten omedelbart före Poltavaslaget, kunde
Adlerfelt icke låta bli att giva dem ett visst erkännande för
deras skjutskicklighet: Dessa stackare ha långa bössor,
som de kalla Tourk och som ha en skottvidd av ända till 500
fot. Med dem ha de gjort oss nog mycket ont. men aldrig
mer än i denna trakt, som rågat måttet av våra olyckor.»
De karolinska dagboksanteckningar, som professor
Aug. Quennerstedt sedan 1901 begynt utgiva och som av
honom försetts med en inledning om Ukrainas natur och
folk, innehålla åtskilliga notiser om det intryck, som det
bördiga landet med dess underliga befolkning gjorde på de
svenska krigarna. Så t. ex. skrev löjtnant Joachim Lyth den
12 nov. 1708: Wi kommo nu in utj landet Ukraina eller
Ukrain, fältherren Maseppa tillhörigt, som uti sig sielf är
ett ymnigt, frucktbart land på säd, fruckt, tobak och boskap,
men skog finnes där litet eller intet, utan består mäst uti
stora flacka fälten; ett elackt och swinacktigt folk är här
att finna, honung, lin och hampa är till öfverflöd ock
för-säljes för en ringa pening, och bo desse ukrainer
merendels wid små strömmar för watn skull, som till myckenhet
där i landet finnas, de bränna mästa delen halm ock torf,
hwar wid de både koka ock baka.»
Ett halvt århundrade före Karl XII företogs en
forskningsresa genom Ukraina av en fransk ingeniör Guilleaume
le Vasseur de Beauplan, som tillbragte 17 år i Polen och
under ständiga resor hade rika tillfällen att lära känna även
Lill-ryssland. Det intryck, som han år 164ö fick av det sociala
tillståndet i Ukraina, var högst nedslående. Ur hans
»Dé-scription d’Ukranie» (tryckt 1663, 73) må följande citat anföras:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
