Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ukrainas land och folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
övergå i turkisk tjänst, men ej godvilligt ville lämna från
sig bulavan, hetman-staven, blev han av Dorosjenko
bunden vid en kanon och sönderslets av kosackpöbeln 1668.
Under det att den vänstra Dnjeper-stranden allt mer kom
i Moskvas ledband och den högra oupphörligt slets
mellan polska och turkiska intressen, hade zaporog-republiken i
Sitj en sista glansperiod under sin tappre kosjevoj ataman
Sirko, som i fejderna mot tatarer och turkar upplivade
minnet av Sahajdatjnyjs och Taras Trjacilos segersälla dagar.
Det berättas om denne Sirko, att han föddes med tänder,
och hans aptit lär ha varit fruktansvärd. Konsten att läsa
och skriva lärde han sig aldrig (jmfr det med hans namn
undertecknade smädebrevet till sultanen!), men dess
skickligare blev han i stridskonsten. Han deltog i femtio
drabbningar och hade sålunda gjort sig högeligen förtjänt av
den eviga saligheten, ty — säger ett kosackiskt ordstäv —
ju fler busurmaner man dödar, dess säkrare slipper man
in i himmelriket. I sin politik var han en äkta kosack med
typiskt vankelmod: än stod han på ena sidan, än på den
andra, allt eftersom det lämpade sig, och ansåg sig aldrig
bunden av edliga försäkringar till Moskva eller Polen, ty
»nöden bryter lagen».
Hans oroliga livs största bragd timade år 1675, då
Mohamed IV utsände 15,000 janitjarer, vilka i förening med
40,000 krimska tatarer skulle angripa Sitj. Khanen själv
lyckades tredje julnatten smyga sig fram till en väktare,
som övermannades och yppade, att zaporogerna nu höllo
på att sova ruset av sig. Men de angripande upptäcktes
i allra sista ögonblicket av en kosack, som händelsevis stod
på utkik, och bredvid honom vakade ännu några, som
spelade kort. Alla baracker (kureni) alarmerades, och en
häftig eld öppnades från alla fönstergluggar. Men då den
anfallande massan glesnade, hotade skotten de motliggande
fönsterna, och zaporogerna övergingo därför till
handgemäng med bösskolv, spjut, sabel och klubba. Av de 15,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
