Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kärleksnarren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är denna kostliga historia i alla delar
överensstämmande med värkliga förhållandet? Vi veta redan, att
Mazepa lämnade Polen för alltid under sken av ett officiellt
uppdrag till Ukraina, men detta utesluter naturligtvis icke, att
den sluge »kosacken» sökte första bästa förevändning att
lämna en mark, där det började bli hett under fötterna.
Pasek var visserligen Mazepas ovän och allt annat än ett
helgon i sanningskärlek — hans memoarer vimla av starkt
kryddade »skepparhistorier»; men å andra sidan får det ej
förbises, att han icke stack under stolen med sina egna
svagheter, t. ex. i dryckjom, och även de forskare, som ha
velat framställa Mazepa i så fördelaktig dager som möjligt,
måste erkänna, att en viss benägenhet att begära sin nästas
hustru ingalunda stred mot Mazepas moraliska principer
och att den originella bestraffningsmetoden ej var
främmande för den tidens seder. En kärna av sanning kan
sålunda hava legat till grund, ehuruväl Pasek, som aldrig
skämde en god historia, tydligen »brett på», särskilt vad
slutet beträffar.
Ett sannolikhetsbevis härför ligger i det sakförhållande,
att historien om Mazepas ömkliga kärleksritt var vida känd
redan under hans livstid, varemot utdrag av Paseks
handskrivna memoarer utkommo först 1821 och 1835
(fullständigt först 1843), och i Polen var under 1700-talet ett
ordstäv gängse: »Du är ju nedsmord som en Mazepa». I den
historiska årskalendern »Die Europäische Fama» för 1704
talas det visserligen icke om detta äventyr, ty där heter det
blott: »M. var en polsk adelsman från Ukraina och
uppvuxen som page vid Kasimirs hov. Ett slughuvud som
han var, hade han där det bästa tillfälle att lära sig många
viktiga statsmaximer och att tillgodogöra sig dem för
framtida bruk.» — Samuel Velitjko, f. d. krigskanslist hos
zaporogerna, avsatt 1708, nämner ingenting om saken i sin
krönika om tilldragelserna i Ukraina från Chmielnitskij intill
år 1702. Och att vår hederlige Nordberg ej har ett ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
