Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Förrädaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en svår, dödlig sjukdom » måste resa till Borzna för att få
sista smörjelsen av metropoliten av Kiev. Överstarna
härmades över hans söl och vankelmod och läto genom Orlik
än en gång fråga honom, när bud skulle skickas till Karl
XII: varför töva längre, då svenskarna redan stode dem
inpå näsan»?! Mazepa blev då ursinnig och kastade
skulden på den »flintskallige räven» Lomikovskij: »Ni ger inga
ordentliga råd, utan söker blott prata omkull mig.»
Men så lugnade han sig och invigde Bystritskij i sina
hemligaplaner», och Orlik satte upp åt honom en latinsk
sändebudsinstruktion till greve Piper. Den översattes på tyska
av hetmanens apotekare, men förseddes ej med underskrift
eller sigill. Såsom Bystritskijs tolk medföljde till svenska
lägret en fången svensk. I denna skrivelse uttryckte
Mazepa sin stora glädje över hans kungliga höghets ankomst
till Ukraina, utbad sig hans protektion för sig, zaporogerna
och hela det lillryska folket och hoppades på »snar
befrielse från det tunga moskovitiska oket». Enär Mazepa
befunne sig i stor fara, borde svenska hären skyndsamt
komma till undsättning, och för detta ändamål skulle färjor
hållas i beredskap vid Makosjin (nu mera en viktig
handelsort nordöst om Tjernigov, enär den segelbara Desna här
korsas av den stora järnvägslinien från Krementjug till
Libau).
Detta var samme Mazepa, som — enligt Orlik — vid
underrättelsen om att Karl XII verkligen styrde kosan till
Ukraina yttrade åt sin omgivning: »Djävulen för honom
hit. Han fördärvar alla mina planer och drar efter sig hela
den storryska hären för att till det sista ruinera Ukraina
och störta oss alla.» Hycklade Mazepa och ljög han även
den gången, eller undslapp honom ofrivilligt hans innersta
mening? För min del är jag böjd att tro det senare, ty
Mazepa var ingen vän av stora krigiska avgöranden, och
hela hans beteende sommaren och hösten 1708 tyder på
att han i sin rädsla och tvekan alldeles tappat sin di-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
