Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Förrädaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid skildringen av denna historiska scen har Kostomarov
endast haft Adlerfelts redogörelse att tillgå. Hetmanen hade
med sig insignierna på sin höga värdighet: bulava (»Le
Båton de Grand Général») och buntjuk
(»La queue de Cheval»), och efter sitt
korta, men »väl svarvade» tal på latin,
vari han tackade konungen för hans
protektion och Gud för denna befrielse från
den moskovitiska träldomen, kysste han
Karl XII:s hand och fick sätta sig.
Adler-felt beskriver Mazepa vid detta tillfälle
sålunda: »Han var en man av 64 års
ålder, medelstor till växten, mager, med
allvarsam uppsyn och mustascher på
polskt sätt. Han har dock ett mycket
glättigt lynne, tycker om att skratta och
att säga kvickheter för att roa. Han
lägger sina ord väl, och det ligger mycket
sunt förstånd i hans ord.»
 |
| En Mazepa tillhörig sked. (Förvaras i Tjernigovs museum.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
