Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Den stora efterräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brev till Fredrik I meddelade han att han, genom sin
»generalfänrik» Ivan Hertsik skulle uppmana Turkiet att åter
angripa tsardömet dels över Astrachan, dels över Azov.
Men all vältalighet och alla ansträngningar båtade till intet,
ty situationen var i själva verket allt annat än lämplig.
Sverige hade annat att tänka på än att störta sig i ett
dåraktigt krig, och zaporogerna, som under käjsarinnan Annas
regering fingo flytta tillbaka inom Rysslands gränser,
svarade rent ut, att de voro trogna ryska undersåtar och att
de undanbådo sig hans skriverier.
År 1722 kom han till Jassy, där han återsåg Karl XII:s
tolk Alexander Amir, och fortsatte genom Bulgarien till
Salonichi. Där torde han hava stått under hemlig
bevakning och sysslade huvudsakligen med en år 1720 påbörjad
dagbok, en diger volym på 800 sidor med polsk, latinsk
och fransk text, som förvaras i Krakaus
Czartoryski-biblio-tek. Den torde snart nog komma att publiceras av
Akademien i Krakau och innehåller för visso åtskilligt av värde
för den svenska historieforskningen. De sista orden i hans
dagbok bikta den bittra erfarenheten: »Zaporogerna äro så
lumpna, att de icke mer minnas sitt förflutna och sitt gamla
anseende». Hans sista brev till Sverige (till von Höpken),
berörande den politiska situationen i Europa och planerna
mot Ryssland, är daterat den 30 maj 1741. Året därpå
dog Orlik. förmodligen i Jassy — det ukrainska
kosackväsendets siste mohikan och kanske noblaste representant
i utlandet.
Orliks familj var mycket talrik. Med sin hustru Anna,
född Hertsik, hade han åtta barn, av vilka dock ett torde
hava dött i mycket späd ålder: tre söner, Grigorij, Michal
och Jakob, samt döttrarna Barbara, Nastasia, Marta, Mary na
och Katarina. Av dessa barn voro Jakob och Marta födda
i Bender och hade till faddrar, den förre — Karl XII, den
senare — Stanislaw Leszczinski; Maryna föddes på Riigen
under Stralsunds belägring och hade till fadder Ulrika Eleo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
