Mazepa. Historiska bilder från Ukraina och Karl XII:s dagar / 220 (1909) Author: Alfred Jensen Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Mazepa i folkpoesien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

protektion. Mazepa blev allt mer avundsjuk över den
oförskräckte Palejs växande popularitet och inflytande bland
kosackerna; han umgicks visserligen vänligt med honom,
men följde den vanliga taktiken att göra honom misstänkt
i Moskva: »Palej är en man med obetydligt förstånd och
ofta dödfull», heter det i en av Mazepas rapporter till
tsaren. »Så fort han får sin lön, super han upp den, tar på
sig en sobelmössa och skryter med den, att alla skola se,
hur nådig monarken är mot honom.»

Greve V. V. Tarnovskis zaporog-museum i Tjernigov.

År 1704 kände sig Mazepa så sadelfast, att han
vågade fängsla Palej i Berdistjev, dit han lockade sin rival,
och året därpå förvisades denne till Tomsk. I en folkvisa
framställes han sjungande till sin bandura[1]: Bittert är att
leva i världen. Den ene, som har sålt sin själ, låter sy sig
kläder av guld; men den andre måste irra kring i Sibirien,
som i en vild skog». Först efter Mazepas avfall från tsaren
kom Peter ihåg den deporterade Palej och lät honom
återkomma till Ukraina. Han dog visserligen kort därefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>