Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I dagbräckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här omtalas kristendomens införande i
Jämtland såsom ett fullbordadt faktum. Runstenen är
från midten af 1000-talet.
För öfrigt tyder allting på, att kristendomen
införts här kort före det nämda århundradets
ingång. Jämtar, som reste till Norge, lärde känna
kristendomen och utbredde den vid sin hemkomst,
liksom ock norrmän kommo till Jämtland och
utbredde den nya läran, o. s. v.
Jämtlands äldsta kyrkor datera sig från slutet
af 1100-talet.
Den å runstenen nämde Austmodr tillhörde
en mycket inflytelserik slägt, som i flere
mansåldrar bodde å Frösön. Den stod i liflig
förbindelse med Trondhjem. Detta styrker berättelsen
om att Erik IX:s jarl Guttorm — en son till den,
öfver hvilken runstenen rests — var en man, som
gaf den kristna läran kraftigt stöd äfven i
Helsingland, sedan den helige Staffan aflidit.
1120 hade konung Östen i Norge — såsom
redan nämdt är — förmått jämtarne att förena
sig med Norge. Guttorm, hvarom nyss talats,
lyckades emellertid 40 år därefter att få landet
lagdt under Sverge. Då man härtill fogar, hvad
nyss anförts om kristendomens införande, får man
en tämligen naturlig förklaring på det egendomliga
förhållandet, att Jämtland, ehuru det i verldsligt
afseende omväxlande lydt under Sverge och Norge,
alltid i kyrkligt afseende lydt under Upsala stift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
