Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I dagbräckningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lagmansämbetet omtalas såsom tidigare
infördt i Jämtland än i någon annan del af riket.
Lagmannen hade äfven domsrätt öfver Härjedalen.
Lagtinget, kalladt jämtemot, hölls å Frösön
och bestod af 24 bönder. Den norska landtlagen
gälde, och den civila förvaltningen utöfvades af
en enda person.
Tinget hölls i veckan efter Gregorii dag (då
det ännu är marknad i Östersund).
Lagmannen bevistade de särskilda bygdetingen,
då ofta också uppbörd skedde. Så omtalas ting
i Mörsil 1413, Aspås 1434, Räfsund flere gånger,
men tidigast 1435, »vapnating» i Ovik (nu Oviken)
1472, »skatting» i Undersaker (nu Undersåker)
1493 o. s. v.
Jorden var i äldre tider uppskattad i
»sættungsland». Troligt är, att skatten redan under
1300-talet utgick i jordbruksalster, ty åkerbruket
hade gjort stora framsteg i storsjötrakten. Största
delen af landet var naturligtvis skog, och all skatt
till kronan utgick intill reformationstiden i
hermelinskinn.
Digerdödens härjningar voro svåra. »År 1315
dog tredjedelen af landets invånare; 1345 dog
hälften och 1350 än flere», säger Hagström.
Befolkningen synes likväl hafva varit i jämn tillväxt.
Vid reformationstiden voro nämligen kyrkorna flere
än före digerdöden. I andra delar af Norge var
förhållandet motsatt.
Det svenska språket har sedan länge varit
förherskande i Jämtland, särskildt skriftspråket.
År 1314 voro kyrkorna i Jämtland 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
