Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från ofredens dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenske konungen Sverre under 13:de århundradet
hade på Frösön med jämtarne. Då han — på
sin färd till Norge — kom till Jämtland, höllo
jämtarne ting och beslöto att dräpa Sverre. Slaget
stod under natten, och Sverre, hvars här var
betydligt underlägsen, begagnade sig af ett svek, så
att han vann seger. Han tog nämligen jämtarnes
egen lösen och drog sig sedan så småningom med
sitt folk ur striden. Striden fortgick dock blindt
till morgonen, då jämtarne märkte, att de hållit
på med att slå ihjäl hvarandra. Utmattade och
fåtalige, som de nu voro, kunde Sverre, då han drog
fram med sitt folk, vinna en lätt seger på dem.
De fingo dyrt betala sitt »uppror».
Sedan kastades Jämtland -— hvarmed
Härjedalen alltid följde — mellan Sverge och Norge
(eller rättare Danmark). Det blodigaste minnet är
emellertid Baltzarfäjden, hvarom många sägner
ännu gå. Med freden i Brömsebro 1645 vardt
landet slutligen en svensk provins och har så allt
sedan varit. Ett par öfverfall från danskarnes sida
skedde visserligen, men därmed vans ingenting
vidare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
