Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bland böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uthdragin af then gambla och widlyftige Norske
sagan». På den här anförda beskrifningen följa
»någre Jemptelandz Stadger och Bref ther af man
see kan huru then orten fordom vnder Vpsala
Erckebiskop lydt hafver».
Lustigt nog anför Lénström i sin literatur- och
konsthistoria detta arbete två gånger, ena
gången tillhörande reformationsseklets literatur och
benämdt »Rasmus Ludvigssons rimmade beskrifning
öfver Norge, Jemtland samt Heredal 1575,
upptagande fördelningen i tingslag, socknar och
kungsgårdar», andra gången såsom tillhörande
sjuttonde seklets literatur och betitladt »Olaf den
heliges saga jämte några Norriges förbund med
Sverige samt Jemtlands stadgar och bref».
Han narrade mig att ådraga herrarne i
Riksbiblioteket mycket hufvudbry. Ty jag rekvirerade
dessa bägge böcker på en gång.
Ett i Jämtland så godt som okändt och för
öfrigt, efter hvad jag tror, tämligen »rart» arbete
är Hagströms 1751 tryckta, på personliga studier
och lefvande kännedom om Jämtland grundade
arbete »Jemtlands Oekonomiska beskrifning Eller
Känning». I det följande skall jag utförligare yttra
mig härom.
I Jämtland är af ortsbeskrifningarne Hülphers
1775 i Vesterås tryckta beskrifning mest känd.
Det utlåtande, som Vetenskapsakademiens
sekreterare Per Wargentin inkom med, att åtskilliga
af akademiens ledamöter, som genomläst arbetet,
däri »funnit många nyttiga underrättelser och
anmärkningar», passar tämligen bra i stycke med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
