Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tidbild från 1749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1) Landets tillstånd och beskaffenhet i gemen.
2) Invånarnes hushållning, bygnad, näring, utskylder, handel, seder.
3) Jordmånerne och åkerbruket.
4) Skogs-, ängs- och boskapsskötsel.
5) Om några surbrunnar och mineralvatten finnas i landet.
6) Medicinal- och färgeörter som i landet växa vildt.
7) Hvad slag fiskar, fåglar, fyrfotade djur och insekter där gifvas.
Tillika föreslog prästerskapet, att han i
ersättning därför måtte få ett års dubbelt stipendium
regium (120 daler silfvermynt) samt vid tillfälle
ihågkommas med »beställning, antingen vid
lektorat eller annan anständig syssla i riket».
Prästerskapets önskan vardt uppfyld, och lotten
föll på den 33-årige medicine doktorn Johan Otto
Hagström, ett af Jämtlands egna barn. Han
var nämligen född på Frösön, där fadern,
regementsfältskär Per Hagström, var bosatt.
Det var icke utan en viss tvekan, Hagström
gick till sitt arbete. Han yttrar nämligen i
företalet följande ord, som mer än tydligt röja mannen
med framtidsblicken:
»Om mig den lyckan händt, att jag vid uppfostringen vid
skolorna blifvit van att tänka själf samt hafva uppmärksamhet
på mitt fosterland, mer än pålagd att läsa främmande språk,
jämte en hop auktorer om grekiska och romerska krigen; då
hade läsaren kunnat förmoda större frukt af denna resan och
följaktligen ett mognare och utförligare arbete än detta.»
Frasernas man var han icke. »Jag håller
angelägnare att skrifva tydligt än sirligt», säger han.
Hans forskningsresa var mycket mödosam.
Ofta fick han sofva under träd i skogen, då
»klippan var hans hårda hufvudgärd». För att komma
öfver strömmarne hade han ofta ingen annan råd
än att vada (och det brukas för öfrigt än i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
