Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såm hu håll på å kyssj ne lill strätjen senn,
så kärn ijönom döra stigen en liita, litta gråklädd
e tjæring å ställ se te å niig så fint framma sänjen.
Hu vårt nästan litte dåttmæ æ Ingri
mædäsåmå, mæn då hu mæært, att till tjæringa hän
såg så gomilln å vänlejn ut, lungne n’æ se å
frågen’æ om hu kåmme å ville si’n lill Olle hänes.
— Hu försto nå jejnest, att dä va e
jolbyggarkvinn.
»Ja — sværæ’næ — åså vill jä takk dä för
jælpa jä fekk för tri år sæn oppi fjällvålla.»
Såm hu ha sagt ut dä ola, stejg ’æ fram ditat
sänjen, tögd upp se på tean, stöjp så tu föreklen
sett opp på fälin ’n storn haug mæ sälversje å
— försvann.
Hårre i förunrom æ Ingri våårt lön int sääj.
Hu trodd hu dröömt. Hu tögd se opp å
glååmt utt jönom fönstre för ti övertyg se om hu
værskela va vatjen. Mytjy riktut. Hu såg sola
höll på å tullre nolöve Skuta, hu haul söjn ta
ongdoma å fejola ommanet Björsklin. »Jä e
tvungen te væ vatjen!» rop’æ te för te få höör sin
egen röst.
Fingra hänes ville ta ti sjean. Nää, hu gatt
fundér först.
... »Dä va oppi fjällvålla ... för tri år sæn
... sa’æ lill unra dæn ... Ja, nu kåm jä ihaug!
— Groa!»
»Å nu erhinre’na se, vå dä gamlan ha sagt:
att når jolbyggartjæringan int bääll fö’ fram barna
sin, så omskapa dom se te nå ömleje e jur å
kryp in där fåltje bor för te få bli utbyryn. Då
bli dom hylpen, når kristna hänner tar ti dom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
