Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Spridda drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knapt något yrke är så spridt i Jämtland,
som bagarens. Det fins ett eller flere bagerier i
hvarje socken. Vid hemkomsten från en färd i
bygderna skall man erkänna, att det icke var långt
emellan man såg ett hus, där, som det heter i
visan:
Öfver porten satt det och dingla
en stor och ståtlig och välbakt hvetebrödskringla.
De massor af arbetare, som här alltid finnas,
taga hos desse yrkesmän sitt bröd, och för
befolkningen är det ju bekvämt att då och då i en hast
fylla ett tillfälligt behof, om än denna arbetets
fördelning ej är så ekonomiskt fördelaktig.
Emellertid, icke är det jämtskornas bristande
kunnighet, som kommit näringen att blomstra upp. Det
vattnas mig ännu i munnen, då jag tänker på
deras »krus» [1].
*
Vanligaste brödfödan är väl ännu «tunnbröd»,
bakadt af kornmjöl och icke jäst. Det gör skäl
för namnet tunnbröd, och under
järnvägsbyggandet gåfvo »rallarne» åt detsamma den skämtsamma
benämningen »Jämtlands Tidning».
Ett något tjockare, med råg blandadt bröd —
»pickebröd», af att det naggats med brödnagg —
serveras fuktigt. Man breder smör därpå, lägger så
på sofvel och rullar ihop smörgåsen till en rulle
— »stut» — så stor som man anständigtvis kan
gapa öfver.
*
[1] Småbröd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:26:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jamtebygd/0130.html
