Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha sett hur han skrattade! Munnen hans räckte
från ena örat till det andra. Och jag kunde inte
annat än glina, jag heller, så ni kan tänka vi hade
roligt tillsammans, jag och negern. Aldrig hade
man så der trefligt på en restaurant i Sverige.
Sedan gick jag ut och spankulerade på gatorna.
Som jag gick der och tittade, fick jag se
vatten glittra på afstånd. Jag gick åt det håll,
der vattnet syntes; och rätt som det var, stod jag
vid sjöastranden. Det var en stor och ståtlig sjö;
den måtte vara lika stor som Venern. Jag har
alltid tyckt om floder och sjöar. De rörliga,
glittrande vågorna stämma så bra med min lifliga
natur. Vermlands floder och sjöar voro alltid min
förtjusning.
Well, jag gick ned till sjöastranden. Det var
ännu temmeligen stillsamt der i omgifningen,
eftersom det var ganska tidigt på morgonen. Jag gick
ut på en pålbro, som sträckte sig ett godt stycke
ut i sjön. Längst ute på broändan slog jag mig
ner och lät fötterna dingla öfver vattnet. Jag
tittade ut öfver sjön och såg bara himmel och
vatten. Sjöns yta krusades af en lätt morgonbris.
Solen, som just hunnit upp ett litet stycke på
himmelen, afspeglade sig i vattnet såsom en stor,
gul saffransbulla. Jag vände ryggen åt Chicago
och såg endast himmeln och sjön. Rätt som det
var, trodde jag att jag var vid Venerns strand,
och jag såg mig om efter en båt för att som förr
i tiden ro ut och fiska. Men så snart jag vände
ögonen åt stranden, märkte jag, hvar jag var.
Och jag begriper inte, hur det var fatt, men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
